Förflytta dig till innehållet

Sänkta kvoter för strömming slår hårt men inte dödligt – ”Huvudsaken är att jobben är tryggade”

Privat
Trålare vid kaj.
Med rejält minskade inkomster kan Stefan Mickelsson vara tvungen att tumma på underhållet av sin trålare.

EU-kommissionens förslag i augusti hade stoppat strömmingsfisket i Finland nästan helt 2024.

Men då Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske möttes på tisdagen kom man överens om att minska kvoterna men inte slopa dem helt.

På ministerienivå är man nöjd över beslutet men för fiskarna och branschen har beslutet ändå betydande följder.

För trålfiskaren Stefan Mickelsson i Nagu innebär beslutet en märkbar försämring.

– Inkomsterna minskar med hälften eller rakt av 43 procent men det är ju bättre än ingenting.

I centrala Östersjön och Finska viken minskades fiskekvoten för strömming med 43 procent och kvoten för vassbuk med 10 procent.

Strömmingsbeståndet i dessa områden är svagt, och därför förbjöds trålfiske av strömming och vassbuk i centrala Östersjön och Finska viken våren 2024 som en extra åtgärd för att freda strömmingen under dess lekvandring.

Dessutom kom man överens om att trålfiske ska förbjudas i centrala Östersjön, Finska viken, Skärgårdshavet och Ålands hav under en månad på våren för att freda strömmingen när den leker, på samma sätt som i Bottniska viken.

Kvoterna kunde anpassas bättre

Mickelsson anser att kvoterna kunde anpassas bättre regionalt.

– Det som forskarna på ICES (Internationella Havsforskningsrådet, red. anm.) säger brukar gå ganska hand i hand med EU:s beslut. Så också nu. Det är bra att man ser efter beståndet. Men det finns områden där det borde fiskas mer än vad det görs just nu. Det borde också följas upp, anser jag.

Mickelsson tror att de minskade inkomsterna har följder för servicen och underhållet av fartyg och redskap.

– Man kan inte göra allt utan får göra det som behövs allra mest. Sedan måste man se till att få andra inkomster för att kompensera bortfallet.

Leende man framför ytterdörr.Arkiv
Kaj Mattsson, verksamhetsledare på Åbolands fiskarförbund, säger att EU-beslutet var det bästa möjliga i detta läge.

På Åbolands Fiskarförbund säger verksamhetsledare Kaj Mattsson att det ursprungliga förslaget från kommissionen var dåligt underbyggt och skulle ha varit katastrofalt för fiskerinäringen i Finland.

– Jag misstänker att det låg lobbning eller miljöpolitik bakom det att man föreslog nollkvoter. Det har man aldrig tidigare gjort.

Enligt Mattsson är kanske strömmingens situation inte riktigt så dålig som man från EU- och ICES-håll låtit förstå.

– År 2021 var de stora strömmingarna magra medan de små mådde bra. Det tyder på näringsbrist. Men år 2022 såg man en förbättring. Nu väntar vi på resultaten från forskningsfartyget Arandas provfiske men jag har hört att resultaten är mycket bättre.

Mattsson säger dessutom att man har fått fina vassbuksfångster i ytterskärgården. Vassbuken konkurrerar med strömmingen om samma föda.

– Forskare har sagt att man borde minska på vassbuksbeståndet men nu minskar ju EU på vassbukskvoten i stället.

Välkomnar tidsbegränsning

Som en något bättre aspekt av beslutet ser Mattsson det faktum att man sätter en tidsbegränsning på trålfisket.

– Tidsbegränsningen på trålfiske ska få en större andel strömming att komma i land för att leka. Man har haft stora problem i Sverige där strömmingen inte gått i land. Det har till exempel orsakat en brist på surströmming eftersom mager lekströmming lämpar sig bäst för fermenteringen. Vi har inte kunnat sälja till Sverige eftersom vår strömming varit för fet för det.

Överlag ser Mattsson det färska beslutet som bästa möjliga i detta läge.

– Det möjliggör ett fortsatt fiskande, strömmingsmarknader i Åbo och Helsingfors och strömming på matbordet hos strömmingsälskande konsumenter.

FabriksfasadArkiv/Emilia Örnmark
För Salmonfarm i Kasnäs kommer de minskade strömmingskvoterna att leda till sämre tillgång på råvara. Det här innebär sannolikt färre produktionsdagar på fiskmjölsfabriken.

Fabrikschef Roger Hakalax på fiskmjölsfabriken Salmonfarm i Kasnäs säger att beslutet var förnuftigt och enligt forskarnas rekommendation.

– Kommissionens förslag var ju radikalare än forskarnas. Ministrarna brukar inte gå emot kommissionens förslag. Men nu var forskarna och kommissionen i strid.

Hakalax konstaterar att kvoterna har sjunkit i flera år och är redan på en ytterst låg nivå. Nu sjunker de med 43 procent i huvudbassängen och med 31 procent norr om Åland.

– För industrin blir det svårt att få tillräckligt med råvara, för fiskarna blir det svårt att få ihop till levebröd. Var och en kan ju tänka på hur det skulle vara att bli av med 43 procent av sin lön.

Konkurrensen hårdnar

Enligt Hakalax kan råvarupriset inte stiga i samma utsträckning som kvoterna minskar eftersom ändprodukten skulle bli så dyr.

Det är inte tillgången på råvara i Östersjön som styr världsmarknadspriset på fisk, det sker på de stora haven.

När fiskmjölsfabriken i Kasnäs öppnade 2016 var man ganska ensam. Nu finns det en till fabrik i Finland och flera i Estland, Polen och Danmark.

– Det är en helt annan konkurrens nu. Dessutom var kvoterna större då. Om det finns en dryg tredjedel mindre råvara ökar konkurrensen om den. Det är den största utmaningen.

Eftersom man använder färsk råvara i fabriken måste råvaran levereras inom en viss radie från fabriken. Därför är det svårt att kompensera bortfallet.

Efterlyser förutsägbarhet

För Salmonfarm i Kasnäs kommer bristen på råvara antagligen att leda till det att produktionen är i full gång men under kortare tidsperioder.

– Huvudsaken är ändå att jobben är tryggade för fiskare och underleverantörer ett år till. Den kedjan går förlorad om det blir paus i ett år. Specialister sitter inte och väntar på att det tar fart igen och det tar tid och kostar pengar att utbilda nya sakkunniga.

Hakalax efterlyser en större förutsägbarhet från EU:s sida när det gäller fiskeribranschen.

– När kvoterna minskar med hög procent, höjs och sedan minskar igen vågar man inte satsa i nya fartyg, maskiner eller produktion. Dessutom kan man aldrig veta om ens kvot är värd noll eller 70 procent mer än året innan. Nu är det igen öppet till nästa oktober nästa år innan vi vet kvoterna för 2025.

– Vi efterlyser en större förutsägbarhet av EU samtidigt som det också ligger i vårt intresse att det finns ett hållbart fiskebestånd. Det behöver också ekosystemet och där bidrar fiskeindustrin genom att lyfta upp en stor mängd näringsämnen ur havet via fångsterna, säger Roger Hakalax.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter

Your current shadow instance is ""Staging shadow"". Exit