Sannfinländarnas presidentkandidat i Åbo: ”För finländarna i finländarnas eget land på deras eget språk”
Tre gånger under en timme lyckas den sannfinländska presidentkandidaten Jussi Halla-aho få in sitt kärnbudskap när han utfrågas vid Åbo universitet i Åbo.
– Som president vill jag arbeta för de vanliga finländarnas säkerhet och välmående, säger han tre gånger i olika sammanhang.
Därför kritiserar han det han kallar en dålig invandringspolitik.
– Den har lett till fenomen som åtskillnad mellan skolor och bostadsområden, ökad brottslighet och råare brott, men de som är optimistiska och ideologiska vill inte se verkligheten som den är. De som kritiserar det här kallas genast för rasister. Samtidigt, när farhågorna besannas är finländarna varje gång lika förvånade som över den första snön.
Ska gynna bägge parter
Han vill ha en invandringspolitik och -lagstiftning som främjar sådan invandring som gynnar bägge parter.
– Invandringen ska inte skapa problem för den mottagande parten. Inget land har lyckats med sin integrationspolitik. I stället har man skapat enklaver i städerna och parallellsamhällen. I Finland har man satsat på integration, men ändå är läget här sämre än på många håll i Europa. Det löser man inte med stadsplanering.
Inga breda jobbtrattar längre
Halla-aho påpekar också att det inte längre finns motsvarande breda trattar på arbetsmarknaden, som då finländarna for till Sverige på 1960-talet. Kraven på arbetsmarknaden i dag är höga.
– De som kommer borde ha förutsättningar att anpassa sig och inte leva på socialbidrag hela sitt liv. Då får vi de problem vi har nu. Även om den föregående regeringen var mycket invandrarvänlig har vi inte sett någon positiv integrationsutveckling.
Carina HolmUtfrågningen sköts av Markku Jokisipilä, professor i politisk historia och chef för Åbo universitets riksdagsforskning, och av Kaisla Kontkanen, som representerar de studerande.
Halla-aho börjar lite syrligt med att konstatera att han under kampanjtiden hittills har lärt sig både sina egna och motkandidaternas repliker utantill.
– Det är samma frågor i alla utfrågningar och valmaskiner. Frågan om det finns fler kön än två finns alltid med, liksom frågan om vad man tycker om eutanasi.
En oberäknelig granne
I utfrågningen vid Åbo universitet finns de här frågorna dock inte med.
– Presidentens huvuduppgift är att leda landets utrikes- och säkerhetspolitik. Ett litet land med en oberäknelig granne har inte råd att var naivt eller godtroget, som vi ibland har varit tidigare och som vi nu betalar priset för, säger Jussi Halla-aho.
Exempel på godtrogenhet
Till hans exempel på sådan godtrogenhet hör att Finland har skrivit under Ottawafördraget som förbjuder truppminor, att Finland tillåter dubbelt medborgarskap och att en del personer med dubbelt medborgarskap har fått tillgång till alla möjliga uppgifter samt att Finland har tillåtit ryssar att köpa fastigheter i Finland och Finlands energiberoende av Ryssland.
– Här finns en del tickande bomber. Det är fint att en del andra presidentkandidater har medgett sina tidigare misstag, men också under de kommande sex åren kommer det att dyka upp överraskningar som presidenten och den utrikespolitiska ledningen måste reagera på, säger han.
Carina HolmEtt begrepp som Jussi Halla-aho återkommer till är den globala södern. Han säger att Kina vinner på att lämna efter sig sjukhus eller nya broar när en delegation har besökt Afrika, medan europeiska delegationer i Afrika kommer med höjda pekfingrar.
– Den traditionella u-hjälpen borde bytas mot handelsavtal som gynnar bägge parter. Västvärlden har sett sina värderingar som en fyr som man har trott att alla vill nå. Men så är det inte.
Borde minska beroendet av Kina
Han anser att Kina genom handels- och tullpolitik borde tvingas betala för att landet förhåller sig nonchalant till exempelvis klimatarbetet. På det sättet skulle man minska den geopolitiska risken av att vara så beroende av Kina.
– För mindre än två år sedan ansågs det omöjligt att frigöra sig från att vara beroende av rysk energi. Det gick även om det gjorde mer ont på det här sättet än om de europeiska länderna hade lösgjort sig mer kontrollerat och långt tidigare.
Utrikespolitisk erfarenhet
Jussi Halla-aho säger att hans styrkor i kampen om presidentposten är hans erfarenhet av utrikespolitik och som internationell aktör, som utrikesutskottets tidigare ordförande och Europaparlamentariker. Han säger att hans akademiska bakgrund ger honom kunskaper om Ryssland som är viktiga i tider som dessa.
När han får frågan hur han ska övertyga de finländare som inte hör till de ungefär tjugo procent som röstar på Sannfinländarna att rösta på honom, svarar han att många sannfinländska väljare ogärna svarar på gallupar om hur de tänker rösta.
– En del andra kandidater är impulsiva och vill tro på sina egna fantasier om hurudan världen borde vara. Men det ska vara möjligt för finländarna att leva i sitt eget land på sitt eget språk med egen lagstiftning som speglar våra värderingar.
Natomedlem helt och hållet
Han anser att finländarna i stället för att fundera på detaljer i Natomedlemskapet, som frågan om kärnvapen ska placeras på finländsk mark, ska fråga sig varför Finland hör till Nato.
– Ryssland har lösgjort sig från internationella avtal och går inte att lita på. Ryssland har sina egna imperialistiska mål. Det enda möjliga svaret är kraft, styrka och att verka avskräckande.
Att de baltiska länderna hör till Nato har fungerat just så avskräckande – det är därför vi inte har sett några gröna män där, säger han.
– Finland måste bidra till att den här avskräckningsmekanismen upprätthåller sin trovärdighet. Så jo, vi ska vara med i Natos kärna.
Carina HolmJussi Halla-aho säger också att man ska ha ett tillräckligt perspektiv när man tittar på Rysslands historia. Att se trettio år bakåt räcker inte.
Ryssland visar sitt sanna jag
– Ryssland som stat har funnits i ungefär 1 200 år. Ryssland är traditionellt en aggressiv stat som är despotisk internt. Man godkänner inte små grannars rätt att fatta egna beslut. De perioder som västvärlden har gillat har alltid slutat med kaos för de vanliga ryska medborgarna.
Han anser att Ryssland nu håller på att återgå till sitt egentliga jag.
– Ryssland är inget land som nöjer sig med att vara en stat bland andra stater.
Jussi Halla-aho
- Född 1971 i Tammerfors.
- Riksdagens talman sedan juni i år.
- Ordförande för Sannfinländarna 2017–2021.
- Riksdagsledamot för Sannfinländarna 2011–2014 och från juni 2019 framåt.
- Europaparlamentariker 2014–2019.
- Är språkvetare och filosofie doktor.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.