Sexåriga Lina trivs med mamma på 15,5 kvadratmeter
Janina Riikonen och Lina har ett eget litet kök och ett matbord som kan skjutas in under trappuppgången om man inte behöver. Foto: SPT
Redan innan man stiger in genom ytterdörren till flervåningshuset i Mårtensdal ser man ett öppet kök med några bord. Väl inne lägger man märke till tvättstugan bakom en glasvägg, bredvid den hänger bilder på alla som flyttade in i hyreshuset för snart tre månader sedan.
– Det är jätteroligt att det finns så många vi känner här. Vi kan vara nere i köket och prata och göra mat. Man behöver inte vara uppe i sitt eget lilla bo, säger Lina Rosenberg, 6.
Några andra barn har hon inte sett till i huset, vilket är förståeligt eftersom alla bostäder är 15,5 kvadratmeter. Lina, som bor växelvis i Vanda och Åbo, har ett eget loft på 6 kvadratmeter. Det räknas inte in i den officiella bostadsytan eftersom takhöjden bara är 1,5 meter.
Men för Lina är rummet alldeles tillräckligt. Hon verkar inte tillbringa så mycket tid där, och trivs både nere i köket – som de boende kallar vardagsrum – med de vuxna, och uppe i bastun med takterrass.
När Linas mamma Janina Riikonen fick höra om Satos nya minibostäder blev hon genast intresserad. Dels på grund av den förmånliga hyran, 500 euro i månaden, dels uppskattar flygvärdinnan att hon tar sig till flygplatsen på en kvart. Som en av 700 sökande fick hon svara på tilläggsfrågor och delta i en gruppintervju, eftersom man ville hitta boende som är genuint intresserade av att ingå i en gemenskap.
Janina Riikonen och Lina Rosenberg tillbringar mycket tid i det gemensamma köket, eller vardagsrummet, på bottenvåningen. Foto: SPT
Hur den här gemenskapen utvecklas är intressant för Sato som har närmare 26 000 hyresbostäder i huvudstadsregionen, Åbo, Tammerfors, Uleåborg, Jyväskylä och S:t Petersburg.
– Marginalisering är en folksjukdom i Finland. Vi är intresserade av vad gemenskapen kan tillföra. Som hyresvärd vill vi att hyresgästerna trivs, säger Antti Aarnio som är direktör för Satos investeringar.
Medan huset byggdes var det stor uppmärksamhet kring att bostäderna var mindre än lagen föreskriver. Enligt Aarnio var Sato inte ute efter att klämma in det mesta på så liten yta som möjligt, utan i stället att utgå ifrån vad en person verkligen behöver om det finns gemensamma utrymmen i huset.
-Det var inte en kostnadsfråga. Vi ville testa konceptet i huvudstadsregionen och Vanda var med på noterna.
Mottagandet har varit så överväldigande positivt att Sato gärna skulle bygga fler så kallade studiobostäder. Bolaget har hört sig för i andra kommuner men har inget motsvarande projekt på gång. Många nya aktörer har gett sin in i hyresbranschen de senaste åren och konkurrensen om hyresgäster ökar.
– Bostäderna rivs inte ur händerna. Produkten måste vara i skick, säger Aarnio.
Lina Rosenbergs loftrum är 6 kvadratmeter. Foto: SPT
Vandahuset har en egen så kallad community manager, Olli Järvenkylä, som bor i huset. Hans uppgift är att följa med och inspirera, inte att ordna evenemang eller öppna dörrar om någon glömmer nyckeln – han har inte ens en huvudnyckel. Tanken är också att låta göra en akademisk jämförelse mellan det nybyggda huset och Satos vanliga hyreshus på samma område.
Järvenkylä berättar att han bott i många hus men aldrig varit med om ett motsvarande förtroende för grannarna. Folk ger reservnyckeln till varandra, lånar socker och verktyg.
-De boende har olika bakgrund, det är en rikedom, säger han.
I det gemensamma köket har uppgifterna fördelats enligt intresse. Janina Riikonen anser att hon inte är speciellt bra på att laga mat, däremot är hon duktig på att städa. Därför plockar hon ofta in i diskmaskinen och torkar ytorna.
Ifall någon gör mat och bjuder de andra finns det flera appar för att dela kostnaderna. Andra appar kan användas för att meddela att det blev lite tårta över, fritt fram att kalasa. Snart ska de boende också få dela en elbil, även det i testsyfte.
Olli Järvenkylä ser fram emot våren och sommaren på takterrassen. Nu diskuterar de boende vad som ska gro i odlingslådorna. Foto: SPT
När man frågar om det finns något negativt med det hela blir både Olli Järvenkylä och Janina Riikonen stumma. Men Lina ger svar på tal.
-Det skulle behövas lite blommor här på borden, säger hon.
Järvenkylä och Riikonen tittar sig omkring och nickar. Det blir en fråga att ta upp med de andra över nästa kaffekopp.
Anna Back/SPT
Minst 20 kvadratmeter
- Enligt miljöministeriets förordning om bostadsutrymmen, inkvarteringslokaler och arbetsutrymmen ska bostadsytan i nya lägenheter vara minst 20 kvadratmeter.
- En studiebostads yta får vara 16 kvadratmeter, om det i de gemensamma utrymmena i samma byggnad finns tillräckliga vistelseutrymmen eller utrymmen för annan verksamhet.
- Till lägenhetsarean räknas inte utrymmen som är lägre än 1,6 meter.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.