Sjöräddningssällskapet ber om mer pengar av staten – "Livräddning kan inte falla på pengabrist"


Sjöräddningsövning i Nagu 2018. ÅU-foto
Finlands sjöräddningssällskap har en svår ekonomisk ekvation att lösa. Enligt Sjöräddningsällskapet stiger antalet räddningsuppdrag hela tiden, medan finansieringen sackar efter.
Ungefär en tredjedel av räddningsuppdrag på vatten sköts av frivilliga sjöräddare. I fjol räddade Finlands sjöräddningsällskap 46 personer som annars troligtvis hade omkommit. Sammanlagt utfördes 3 600 räddningsuppdrag. Antalet uppdrag har dubblerats de senaste 10 åren.
Organisationen skriver i ett pressmeddelande att det hade kostat staten 60 miljoner euro att utföra samma uppdrag med avlönad personal.
– På grund av pengabristen är vi nu tvungna att fundera över om verksamheten kan fortsätta i sin nuvarande form. Det finns fartyg som står i odugliga hamnar, bara för att organisationen inte har råd att reparera dem, skriver man i meddelandet.
Höj statsstödet från 200 000 till 600 000 euro
För att trygga verksamheten yrkar Sjöräddningssällskapet på att statsstödet höjs från 200 000 euro årligen till minst 600 000 euro. Det skulle räcka för att åtgärda akuta problem, men på lång sikt anses en bestående stödhöjning behövas.
– Det är tråkigt att behöva låta ett fartyg stå i hamnen, bara för att vi inte har råd att fixa motor. Ett människoliv får inte hänga på pengar, säger Sjöräddningsällskapets vd Jori Nordström i ett pressmeddelande.
Sjöräddningsällskapets medlemsföreningar har sammanlagt 1 500 frivilliga sjöräddare, varav 800 deltar aktivt i verksamheten.
– De här personerna använder sin fritid och semester till att hjälpa andra människor. Dessutom underhåller de fartyg och utbildar. De borde ha fungerande och pålitlig utrustning, säger Esbo sjöräddningsförenings ordförande Senni Jokinen.
Statsstödet på 200 000 euro utgör ungefär 5 procent av Sjöräddningssällskapets totala budget. Resten kommer från medlemsavgifter, stiftelser, Veikkaus och företagssamarbeten. Organisationen har 135 sjöräddningsfartyg runt om i Finland och en stor del bedöms vara i behov av reparationer.
– Får vi inte mer stöd så kan vi vara tvungna att göra oss av med en del av fartygen, säger Nordström.
Märkligt att en frivillig organisation som räddar liv ska lida ekonomiskt medan den bortskämda sjöbevakningen genast får allt dom pekar på (t.ex. dyra drönare och fyrhjulingar etc…). Med beaktande av att sjöräddningen gör en stor del av sjöbevakningens arbete så kunde fördelningen av statens pengar vara betydligt bättre. Pengar finns nog i statskassan.