Skärgårdens solglimtar
Servicehemmet Solglimten i Hitis firade häromdagen 20 år. Det är imponerande. Var hittar vi nya solglimtar i skärgården?
Kyrkosundsskärs pensionärsbostadsstiftelse låter ambitiöst, men också aningen krävande. Det som stiftelsen gjort och uppnått har också varit fullt av ambition och verkligen krävande att förverkliga.
Det är ingen självklarhet att servicehemmet Solglimten firar 20 år. Det har behövts både mod och stark tro på framtiden att starta och förverkliga det som i dag är en viktig och fungerande service i Kimitoöns skärgård.
Hitis, där Solglimten är en viktig del av vardagen, var fram till år 1969 en egen kommun. När kommunerna i Åbolands skärgård har blivit färre, har den tredje sektorns roll blivit viktigare.
Den tredje sektorns styrka är aktiva personer och några verkliga eldsjälar. Hitis och Rosala arkipelagen har en verklig primus motor i företagaren Paula Wilson. Wilson är mångårig ordförande för stiftelsen och hon har bidragit till otaliga projekt skärgården till fromma.
Ingen klarar ändå av att göra allt på egen hand, det gäller att samla hela byn eller byar för att uppnå resultat.
Solglimten är också ett exempel på hur man lyckats klämma in en i början oslipad och rund idé i den offentliga sektorns fyrkantiga och snåriga byråkrati.
Var hittar skärgården nya solglimtar?
I praktiken måste skärgårdsborna på egen hand ta ansvar för att skingra de mörka moln som ibland hopas över skärgården. Den offentliga sektorn har många skärgårdsaktörer, men de står nog mera för övergripande resonemang än konkreta upplägg.
En gång sade en klok man efter ett skärgårdsseminarium: ”Jag är lika konfunderad som tidigare, men nu på ett högre plan”. Det här beskriver ganska bra den offentliga sektorns sätt att närma sig skärgårdsfrågor.
Kommunerna har i dag mera tid än någonsin tidigare att jobba med skärgårdens utveckling. Ett brett samarbete mellan alla aktörer behövs.
Statsrådet har nyligen tillsatt en ny Skärgårdsdelegation. Den nya delegationen ska utarbeta ett nytt skärgårdsprogram och delta i arbetet med att uppdatera skärgårdslagen. Skärgårdsdelegationen och skärgårdslagen är viktiga element för att sätta skärgården på agendan i granitborgen i huvudstaden, men för Hitisborna torde delegationens mötesagenda inte innebära konkreta solglimtar.
Tredje sektorn är en viktig och stor kraft i skärgården. Den har mycket kunnande och breda nätverk, men saknar ofta personer som kan jobba på heltid och kontinuerligt följa upp helhetsbilden. Här kommer kommunerna in i bilden. Är det dags att införa skärgårdsombudsmän i alla skärgårdskommuner?
För inte så länge sedan hade kommunerna egna eller gemensamma näringsombudsmän. Konceptet var inte dåligt, men det avvecklades när man tyckte att ett brett samarbete mellan kommunerna skulle vara det bästa sättet att utveckla skärgården. Skärgårdshavets utvecklingscentral och Region Åboland lyckades ändå inte förena skärgården. Tidvis blev det viktigare att motarbeta andra än att utveckla det egna.
Regelbundenhet och en tydlig förvaltningsstruktur kring skärgårdsfrågorna skapar frihet att också komma med högtflygande idéer, som kan landa där behov och intresse finns.
Ju mindre ort, desto större betydelse har också små solglimtar.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.