Skattedagen beaktar inte allt eller alla
Den så kallade skattedagen berättar vad människor tjänat, eller egentligen vilken summa de betalat skatt på. Det finns flera stora grupper som blir utanför listan.
Skattedagen motiveras ofta med att pengar är makt och därför är det viktigt att berätta hur mycket olika yrkesgrupper eller personer tjänar. Tanken är god, men i praktiken förverkligas inte avsikten, då alla och allas inkomster inte syns. Skattelistorna blir missvisande.
För att få en rätt bild av hur mycket inkomster enskilda personer de facto har, borde man fundera på att inkludera bolag som finns till för att hantera enskilda personer beskattning.
Företagare och flera yrkesgrupper jobbar via bolag. Jobbet görs genom att bolaget fakturerar ”arbetsgivaren” och ”lönen” går till personens bolag eller holdingbolag. Finland har ett möjliggörande skattesystem.
En vanlig modell är starta ett aktiebolag, skapa ett holdingbolag för ägande, i ett företag där man är anställd eller på annat sätt är engagerad. Efter att holdingbolaget har bildats går det att vidta en del åtgärder utan att det ger några skattekonsekvenser. Det finns flera fördelar med att äga aktier via ett holdingbolag istället för direkt som privatperson.
Holdingbolag behöver normalt inte betala skatt på aktieutdelning eller vinster vid försäljning av aktier i andra inte börsnoterade bolag. Bolag där alla delägare äger via egna holdingbolag behöver därför inte tänka på skatteeffekter om de planerar att dela ut pengar eller om verksamheten säljs.
Möjligheten att göra aktieutdelning utan skatt gör det enklare att skydda överskott i en lönsam verksamhet. Kapital som inte behövs i företaget kan fördelas mellan delägarna som i sin tur själva kan bestämma hur deras andel ska användas.
Tyvärr ger alltså det nuvarande upplägget att redovisa för vem som har stora inkomster en mycket bristfällig bild och samtidigt en felaktig bild av hur det egentligen är. De offentliga uppgifterna inkluderar endast de inkomster för vilka skatt betalas.
Det är inte bara gällande de stora inkomsterna som skatteuppgifterna är vilseledande. Siffrorna i de offentliga tabellerna är svåra att läsa i alla inkomstklasser.
Endast uppgiften om personens sammanlagda belopp av beskattningsbara inkomster är offentlig. I praktiken är det alltså inte möjligt att från siffrorna i de offentliga inkomstbeskattningsuppgifterna dra direkta slutsatser till exempel om en persons lön för ett visst arbete. De offentliga beskattningsuppgifterna om personen kan utöver inkomster av lönearbetet innehålla förmåner eller hen kan ha flera arbetsplatser.
Å andra sidan kan två personer med samma lön ha olika inkomstbelopp i de offentliga uppgifterna, till exempel beroende på olika stora avdrag för kostnader för resor mellan hemmet och arbetsplatsen.
Den största proportionella skillnaden mellan de faktiska förvärvsinkomsterna och den förvärvsinkomst som visas i de offentliga uppgifterna har låginkomsttagare eftersom de har mest skattefria förmåner.
För personer som tjänade mindre än 25 000 euro i förvärvsinkomster år 2021 täckte enligt Skatteförvaltningen de offentliga beskattningsuppgifterna cirka 64 procent av de totala inkomsterna. I de största inkomstklasserna täckte uppgifterna däremot cirka 97 procent.
Löneinkomster beskattas relativt hårt i vissa inkomstklasser i Finland. De som har möjlighet att arrangera sin inkomst via personliga bolag, har oftast betydligt större inkomster än löntagare, men de syns sällan på skattelistorna.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.