Skrämselhickan byttes ut mot lättnad – nedskärningen i statsandelarna senareläggs
Fredagens bud om att kommunernas statsandelar skärs ner under 2024 på grund av omställningen med välfärdsområdena hann redan orsaka några svettiga nätter hos kommunernas ekonomiansvariga, eftersom många kommuner redan slagit fast sina skattesatser för nästa år då budet kom.
Regeringspartierna kom ändå i måndags överens om att det inte är rimligt att skära ner i statsandelarna för nästa år då kommunerna redan gjort upp sina budgetförslag för nästa år och flera slagit fast sina inkomstskattesatser. Därför går man i stället in för att fördela nedskärningen över åren 2025–2027.
Ärendet behandlas slutligen vid statsrådets session på torsdag.
Kommunförbundet hade gjort en preliminär kalkyl efter budet, som talade om att det i praktiken hade handlat om en nedskärning på cirka 80 euro per kommuninvånare.
Åbos ekonomidirektör Valtteri Mikkola hann kalla situationen för en mindre skandal, eftersom det för Åbos del hade betytt ett bortfall på omkring 16 miljoner euro i budgeten för nästa år.
Pargas ekonomichef Petra Palmroos var inne på samma linje och konstaterade att läget med statsandelarna redan sedan tidigare var utmanande för staden.
För Kimitoöns del hade nedskärningen gett ett hål på cirka en halv miljon euro i budgeten, som redan godkänts i fullmäktige förra veckan.
Hangös tf. stadskamrer Nina Granqvist ville ännu i måndags invänta noggrannare kalkyler – och fick liksom de övriga ekonomiansvariga dra en lättnadens suck under måndagskvällen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.