Sommarens viktigaste strand
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Snart är det dags igen för mig att sätta mig på sommarens viktigaste strand – simskolestranden.
Bara under midsommarhelgen drunknade fyra personer i Finland.
De var alla vuxna, men oavsett ålder borde alla som rör sig vid stränder och vatten kunna simma.
Simkunnighet betyder att en person som har fallit i vattnet så att huvudet har kommit under ytan kan ta sig upp till ytan igen och simma 200 meter, varav 50 meter på rygg.
Enligt en undersökning från 2017 som Simundervisnings- och livräddningsförbundet har gjort var 76 procent av sjätteklassarna i Finland simkunniga. Simkunnigheten varierade mycket mellan barn i olika kommuner. (ÅU 5.7.2019.)
Det är oroväckande att nästan en fjärdedel av landets tolvåringar inte kan simma tillräckligt bra för att anses vara simkunniga.
Här måste föräldrarna ställa upp.
Det är vår sak att anmäla barnen till simskola och vid behov följa dem dit, eller att få någon annan vuxen att göra det.
Det är faktiskt vår sak att avsätta cirka två veckor av vår dyrbara semester för en simskola så att våra barn lär sig simma.
Och när vi har gjort det en gång är det vår skyldighet att göra det igen följande sommar – tills våra barn kan simma åtminstone 200 meter.
Det ordnas också simundervisning i simhallar på andra tider av året, om sommaren är helt omöjlig.
Men att sitta på simskolestranden sommartid är inte så tokigt. Tvärtom. Det är faktiskt ganska trevligt.
I och för sig skulle jag knappt behöva sitta på den längre.
Av- och påklädning behövs jag inte för och vid mellanmålet är jag också onödig.
Men fortfarande kan jag komma med uppmuntrande tillrop efter avklarade simsträckor och beröm då någon har slagit sitt eget dykrekord efter ett simskolepass.
Det är kanske min viktigaste uppgift numera.
Förutom att prata med andra föräldrar som också sitter på sina filtar.
Och det är lite småtrevligt att äta nektariner tillsammans med sitt vattendjur i pauserna.
Med tre barn har en vuxen i vår familj suttit på en simskolestrand på somrarna i åtminstone tretton år, kanske fjorton.
Stränderna har varierat, vädret likaså.
I början var algerna nästan aldrig ett problem. Numera är de nästan alltid ett problem i något skede.
Men tålmodigt har simskolans ansvariga letat upp en algfri strand och plasket har kunnat fortsätta.
Nästa vecka börjar det igen. Det ser jag fram emot, nästan lika mycket som den som ska gå i själva simskolan.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.