Städning till vilket pris som helst
Helsingin Sanomat publicerade i söndags en utförlig artikel om hur företag inom städbranschen hänsynslöst utnyttjar utländsk arbetskraft. Verksamheten påminner om människohandel och de anställda tvingas göra överlånga arbetsdagar med minimal eller ingen lön alls.
Städning sköts allt oftare som köptjänst. Inom den offentliga sektorn är man villig att utlokalisera städningen i hopp om att minska kostnaderna. Det blir ofta billigare för den offentliga sektorn att köpa städningen utifrån, eftersom privata sektorns kollektivavtal ger lägre lön, än den offentliga sektorns avtal, till dem som jobbar inom städbranschen. Städfunktionen drabbas hårt, då kostnaderna ska minska.
Pengar har en avgörande betydelse när verksamheten planeras och utvecklas. Den teknologiska utvecklingen har gjort många arbetsuppgifter annorlunda. Även inom städbranschen har nya metoder och nya maskiner ändrat arbetets innehåll. Det är en eftersträvansvärd målsättning att öka effektiviteten, men i något skede kommer man till ett skede där kvaliteten lider.
Ju längre avståndet blir mellan användaren av utrymmet och utföraren av städningen, desto lättare är det att vara effektiv och nöja sig med en medelmåttlig kvalitet. Ofta är städofferterna också så strama, för att hålla priset lågt, att det i praktiken inte är möjligt att utföra ett bra jobb.
Man ska inte drömma om gångna tider, men då rektorn i en skola var chef för hela personalen i byggnaden, var det relativt enkelt att städa en skola. Behövliga justeringar i kvaliteten kunde diskuteras över en kopp kaffe.
I dag kan avståndet mellan skolans rektor och den som utför städningen vara överraskande långt. Det behövs sannolikt en responsblankett och ett antal chefer innan ens mindre justeringar i städningen kan göras.
Det är helt oacceptabelt att arbetsgivare, i alla branscher, inte följer gällande avtal och regelverk. För att situationen ska bli bättre behövs det övervakning. När ett företag jobbar med små vinstmarginaler och har lönsamhetsproblem, kan det enkelt leda till missbruk, särskilt om risken att någon upptäcker det är liten.
Snårig lagstiftning kring upphandling av tjänster anges ofta som en orsak till problemen i verksamheten. Som den andra huvudorsaken lyfter man fram varierande kunnande hos beställarna inom den offentliga sektorn. Det som sällan nämns är att beställaren också har en övervakningsskyldighet.
Lagen om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft är allt annat en enkel eller entydig. Genom att läsa lagen ett antal gånger är det svårt att förstå vad lagstiftaren avser. Läser man den finskspråkiga versionen av lagen, öppnar sig sammanhanget bättre.
Syftet med lagen om beställarens ansvar är att främja lika konkurrens mellan företag samt iakttagande av anställningsvillkor. Genom lagen strävar man efter att skapa förutsättningar för beställaren att säkerställa att dess avtalsparter fullgör sina lagstadgade förpliktelser. Tyvärr, så är denna lag relativt okänd.
När det gäller långvariga avtal som fortgår i över ett år ska avtalsparten lämna utredningar om skattebetalning och pensionsförsäkring till beställaren med 12 månaders mellanrum.
Beställaransvarslagen erbjuder de verktyg som köparen av tjänster behöver, för att minst en gång per år granska att serviceproducenten har allt i skick. Utöver de krav som lagen ställer, torde det vara i alla ansvarsfulla organisationers intresse att också i övrigt regelbundet följa med att de överenskomna uppgifterna sköts på bästa möjliga vis.
Övervakning är inget vackert ord, men det är en nödvändig verksamhet. Regionförvaltningsverket i Södra Finland har en central roll i att övervaka att beställaransvarslagen förverkligas i praktiken. Till Regionförvaltningsverket kan man ställa frågan hur man lyckats med implementeringen av lagen.
Kombinationen billigt och bra är sällsynt, även inom köptjänster. Varje organisation som vill köpa tjänster har också ansvar för att det finns personal som kontinuerligt jobbar med kvalitetskontroll och för en dialog med tjänsteleverantören.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.