Stanna upp och betrakta det du har framför dig
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Det sägs att ett träds rötter motsvarar trädets krona i omfång.
Vi har ett mycket gammalt äppelträd, när det är planterat vet jag inte men jag vet att det är ett familjeträd som har åtminstone tre, kanske fyra, sorter inympade.
Sådana familjeträd är ju ganska vanliga nuförtiden och planteras ofta i små trädgårdar.
Fast vår trädgård inte är liten har man valt att ha ett sådant träd här, kanske för att det var något alldeles specielt då för länge sedan och för att en vän kunde konsten att ympa.
Vårt gamla träd påminner om livet i svunna tider just här på den här platsen som vi nu får njuta av.
Jag beskar trädet i somras efter en paus på några år. Kronan är vid och hög och oregelbunden beskärning gör att det är knotigt och har grenar åt alla håll.
Att klättra i trädet liknar akrobati och en lång stege är av nöden. Man måste klättra upp och ner vart eftersom för att kunna bilda sig en uppfattning om vilka grenar som skall sparas och vilka som får stryka med.
Jag började med de döda grenarna, fortsatte med dem som växte inåt mot trädets krona och på vägen kapade jag uppåtväxande vattenskott.
Svetten lackade och vadmusklerna fick bra träning. Förutom kroppen fick huvudet och tankarna sysselsättning.
Jag lyfte huvudet högt och mitt perspektiv på trädet och trädgården förändrades.
Så småningom blev kronan glesare och formen jämnare. De flesta gamla grenar som växt ”fel” och inte åtgärdades då för många år sedan finns kvar men trädets börda är mindre och jag hoppas att det orkar leva många år ännu.
Marken där trädet växer är torr och jag förstår att rötterna måste gå vida ut för att försörja trädet som producerar mängder med frukt varje år.
Tanken med att plantera trädet just här känner jag inte till men jag tror att tidigare generationer har tänkt att trädet klarar sig, ger den frukt familjen behöver och annan bördigare mark kan användas till annat.
Från att ha haft perspektivet uppåt vänder jag nu perspektivet inåt och neråt. Gräset runt stammen är trimmat, enligt alla konstens regler borde det kanske inte växa gräs här alls men så ambitiös är jag inte.
En klätterros har sin plats bredvid stammen och då den får en giva gödsel får trädet det också.
För mig har en trivial syssla som att beskära ett äppelträd gett perspektiv på tillvaron i en värld som just nu befinner sig i kaos.
Har du någon syssla som du kan betrakta ur olika håll? Har du en kökshandduk som någon äldre släkting har vävt? Eller något föremål, en fickkniv eller brevöppnare som har rötter?
Ta dig en stund och betrakta, håll i föremålet och tänk på vilka händer det har passerat. Det har säkert en berättelse att berätta, en berättelse om rötter och kontinuitet.
Dagsläget behöver perspektiv, annars lever vi i ett limbo. Låt träden vid ditt hus eller föremålen i ditt hem ge perspektiv på nuet, nuet är trots allt bara ett ögonblick i en kedja av ögonblick som blir en historia med en berättelse.
Carita Eklund
Diakonissa, Åbo svenska församling
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.