Förflytta dig till innehållet

Sysselsättningen och statsskulden dominerade debatten om fjärde tilläggsbudgeten

Catariina Salo/SPT
riksdagshuset

Catariina Salo/SPT

Riksdagen debatterade regeringens fjärde tilläggsbudget på torsdagen. Foto: Catariina Salo/SPT


Regeringspartierna anser att det råder bred konsensus om regeringens fjärde tilläggsbudget i och med att oppositionspartierna – med undantag för Sannfinländarna – inte föreslår konkreta ändringar i budgetmomenten.
Till och med Sannfinländarna nöjer sig med att ändra på bara ett moment, de vill minska anslagen för regeringens specialmedarbetare och statssekreterare med 2,9 miljoner euro. Med tanke på att den fjärde tilläggsbudgeten med kompletteringar ökar statens utgifter med 4,1 miljarder samtidigt som den minskar intäkterna med 1,3 miljarder är det en försvinnande liten summa.
Samtidigt är det fråga om en exceptionellt stor tilläggsbudget som motiveras av coronakrisen och de extra kostnader som den tillfört staten.
Totalt beräknas fjärde tilläggsbudgeten öka statens skuldsättning med 5,3 miljarder, vilket innebär att den totala skuldsättningen i år är uppe i 18,9 miljarder. I fjol ökade skuldsättningen med 2,4 miljarder.
I tilläggsbudgeten ingår bland annat åtgärder för att öka efterfrågan, förbättra tillväxten, bekämpa klimatförändringen, utveckla landsbygden, stödja barn och unga samt öka antalet studieplatser vid högskolorna.
—  Finansutskottet anser att tilläggsbudgeten är en ändamålsenlig helhet. Den ekonomiska återupplivningen måste inledas så fort den akuta krisen är över för att korta ner recessionen, sade finansutskottets ordförande Johannes Koskinen (SDP).

Mera jobb och sysselsättning

Det tema som kom att dominera torsdagens debatt var sysselsättningen. Även om oppositionspartierna inte föreslår några större ändringar i budgetmomenten anser man att regeringen struntat i sysselsättningsfrämjande åtgärder.
— Samlingspartiet noterar att regeringen inte lyckats med en enda sysselsättningsfrämjande åtgärd. Det är kärnan i vår kritik, sade Timo Heinonen (Saml).
— Den här tilläggsbudgeten saknar en plan för att höja sysselsättningen. Enligt Statistikcentralens färska siffror har sysselsättningen sjunkit med 96 000 personer jämfört med i fjol, sade Kristdemokraternas ordförande Sari Essayah.
Dylika kommentarer hördes upprepade gånger under den en och en halv timme långa livliga debatten, som inledde behandlingen i plenum.
En annan aspekt som framkom flera gånger var den ökande skuldsättningen.
— Det centrala är att det finns en plan för hur skuldsättningen ska hanteras, det vill säga hur vi ska uppnå en situation där intäkterna är större än utgifterna, sade Sannfinländarnas ordförande Jussi Halla-aho.

Skulden ska åtgärdas

Regeringspartiernas ledamöter var däremot nöjda med den senaste tilläggsbudgeten. Flera av ledamöterna berömde bland annat satsningarna på kommunerna, som lidit svårt av coronakrisen.
— Jag förstår att Samlingspartiet kan vara lite gruffigt, men det som blivit oklart för mig är vad de erbjuder för alternativ, sade Pia Viitanen (SDP).
— Som helhet är paketet rätt riktat. Jag skulle gärna höra hur Samlingspartiet skulle agera då inga av våra åtgärder verkar duga, sade Mari Holopainen (Gröna)
— Nu försöker vi rädda ekonomin. Det är klart att den nuvarande räntenivån inte fortsätter i all evighet, vilket innebär att anpassningsåtgärder är på väg. Vi måste klara av att hantera den här skulden, sade Anders Adlercreutz (SFP).
Regeringen uppskattar att statsskulden i år stiger till 125 miljarder euro. I slutet av fjolåret var statsskulden 107 miljarder euro.


Henri Forss/SPT

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter

Your current shadow instance is ""Staging shadow"". Exit