Taloustutkimus och ÅA-statsvetare skeptiska till regeringens exitenkät: ”Frågor som inte kan lösas med en massa åsikter”
— Enkäten är ett bra sätt att aktivera finländare och väcka diskussion. Men om man verkligen vill få fram vad finländarna tycker så är det här inte rätt sätt.
Så kommenterar Jari Pajunen, vd för marknadsundersökningsföretaget Taloustutkimus, regeringens webbenkät om exitstrategin som allmänheten kan besvara den här veckan.
Det största problemet är, enligt Pajunen, bristen på representativitet.
— Med den här enkäten blir resultatet inte representativt för finländarna som helhet, och hur långtgående slutsatser kan man då dra av det? Vilken tyngd kan svaren ges för beslutsfattandet?
Enligt Pajunen kommer de med starka åsikter sannolikt att delta. Men det finns också en stor grupp människor som inte är lika engagerad eller saknar förutsättningar för att svara på enkäten.
— Deras åsikt kommer inte att synas i resultatet.
Skevhet ett stort problem
Att resultatet endast representerar en viss grupps åsikter kan, enligt Pajunen, leda till ökad polarisering i ett redan polariserat åsiktslandskap.
— Därtill handlar frågorna om svåra saker. Det är frågor som inte kan lösas enbart med en massa åsikter, säger Pajunen.
Kim Strandberg, professor i statskunskap vid Åbo Akademi, ser samma problematik och fara. Han uppskattar initiativet men ifrågasätter metoden.
— En enkät kan främst ge förväntade svar. Har du många öppna svar blir materialet ohanterligt att analysera för att få fram en kärna. Och vems kärna är det som du får fram? En del seniorer men även personer som hamnat utanför samhället eller på andra sätt är svåra att nå exkluderas om man endast förlitar sig på en webbenkät.
Enligt Strandberg är skevhet generellt ett stort problem i fråga om webbenkäter. För att resultatet ska bli representativt borde enkäten aktivt riktas för att säkerställa en bredd bland respondenterna.
— Om skevheten är stor kan den inte åtgärdas efteråt med analysteknik, så kallad efterhandsviktning, där svaren multipliceras för att motsvara befolkningen som helhet. I värsta fall syns endast extremerna och de mer neutrala åsikterna göms bort.
Relevant information saknas
Varken Strandberg eller Pajunen säger ändå kategoriskt nej till att delaktiggöra medborgarna i beslutsfattandet på det här sättet.
Pajunen skulle inte nödvändigtvis ha gjort så mycket annorlunda själv.
— Men om man verkligen vill få fram vad finländarna anser borde resultatet vara representativt. När jag registrerade mig för att besvara enkäten saknade jag även vanliga och relevanta frågor om exempelvis respondentens ålder, kön och var hen bor. Med den informationen kunde man säga mer om vad finländare i olika livssituation och regioner anser om olika frågor.
Strandberg anser att enkäter borde kompletteras med intervjuer, medborgarpaneler eller motsvarande som ger en djupare förståelse för det som finns bakom svaren.
Samtidigt säger han sig förstå tidsbristen i det aktuella fallet.
— Enkäten erbjuder ändå en kanal till utöver de vanliga för att påverka beslutsfattandet. Tanken är god.
Öppna frågor och flervalsfrågor om Finlands exitstrategi – deadline på fredag
I fredags publicerade regeringen ett utkast till en plan för avvecklingen av coronarestriktionerna och en riktgivande tidsplan, en så kallad exitstrategi.
På statsrådets webbsida kan man ta del av regeringens förslag, också på svenska.
Till och med den 16 april kan man kommentera förslaget via en enkät på webbtjänsten dinasikt.fi.
Den som vill besvara enkäten måste registrera sig.
Utkastet kommenteras genom att ta ställning till tio flervalsfrågor eller svara på öppna frågor.
Svaren analyseras och sammanfattas så att de centrala linjerna framgår, och dessa blir en del av bakgrundsmaterialet för den slutliga exitstrategin.
Källa: statsrådet
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.