Tamara Voitevych följer krigets framfart från Kimito – släkt och vänner i Ukraina tar skydd i källare

– Varje morgon börjar jag med att ringa runt för att få reda på om alla lever. Jag har min vän kvar i Ukraina och hennes barn på ett och sex år som är mina gudbarn. Alla är kvar: min pappa, min mans föräldrar, min moster, mina kusiner – alla mina släktingar. Jag har hela tiden telefonen i handen.
Det säger Tamara Voitevych, som följer med Rysslands framfart i Ukraina från sitt hem i Kimito.
Tamara är finsk medborgare och flyttade redan hösten 2007 med sin man från Ukraina till Finland. Tanken var då att jobba ihop pengar till ett husköp i Ukraina, men efter närmare bekantskap med Finland beslöt paret att det här är ett bra ställe för att bilda familj. De två barnen är födda i Finland. Sedan år 2012 har familjen bott i Kimito.
ÅU träffar Tamara på förmiddagen, och hon har då fått vetskap om att hennes närstående hemma i Ukraina har överlevt den här natten. Förutom kontakten till de närstående håller sig Tamara uppdaterad om hur den ryska armén avancerar och om dödssiffrorna.
Tamaras mamma anlände till Finland i december och hon är nyss anmäld som asylsökande. Hemma i Kimito har familjen fått erfara hur värdefull tryggheten och lugnet är.
Nioåriga sonen ville tala under demonstrationen i Åbo
Tamara var på plats i Åbo under lördagens demonstration för Ukraina, där hennes nioåriga son ville greppa mikrofonen inför en åhörarskara på uppskattningsvis tusen personer.
– Han sade så här: ”Varför skapar Putin krig, då han själv är rädd och gömmer sig i en bunker medan han vill erövra hela Ukraina?”. Det finns folk som tror att världen går framåt genom krig, men krig löser ingenting, det bara förstör, säger Tamara.

Hennes son vill gärna resa till Ukraina då kriget är över.
– Det kommer inte att vara samma plats, även om människorna som är kvar är de samma.
Släktingar tar skydd i källare
En del av Tamaras släktingar befinner sig nu i närheten av hennes egna hemtrakter, till exempel i Ovrutš norr om Kiev, nära den belarusiska gränsen. Där tar de skydd i en källare. Här är det möjligt för männen att göra ett snabbt besök till affären på dagen, för att skaffa mat för dagen.
Andra närstående bor i höghus i den större staden Žytomyr, drygt 140 kilometer väster om Kiev. Här finns inte samma möjligheter att röra sig, och just nu varken el eller internet.
Just nu har ingen av Tamaras vänner och släktingar planer på att fly, det är helt enkelt inte möjligt – broar är sprängda och det är riskfyllt att röra sig utomhus.
– En vän till mig lyckades springa till metron och vidare med tåg till Polen. Men hon är en ung kvinna, som är ensam.
Sänder förnödenheter till hemtrakterna
Tamara planerar en hjälpförsändelse till sin hemby, som ska hjälpa de civila män som nu ska försvara landet. Bland annat skyddsutrustning, ficklampor, batterier och portabla laddare till mobiltelefoner har Tamara samlat ihop med hjälp av några ortsbor.
En ukrainare startar från Finland på lördag med försändelsen och möts på vägen av en man från Tamaras hemstad Irshansk som ska leverera grejerna ända fram. Det blir en riskfylld resa.
– Jag vill göra någon nytta och hjälpa mina hemtrakter, säger Tamara.

Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.