Anja Kuusisto 14.03.2020 05:011

Vidrör inte ditt ansikte med dina händer, använd inte samma näsduk flera gånger, nys i armvecket och framförallt:
Håll dig borta från jobbet om du är sjuk.
De här råden har präntats in i en hel nation som tvättar händerna som aldrig förr.
Men när landets generaldirektör för Institutet för hälsa och välfärd (THL) sätter sig i en direktsändning om coronaläget på fredagsförmiddagen gör han precis allt som man inte ska.
Under sändningens gång förstod han att säga att hans förkylning inte har medfört några symptom som tyder på corona, såsom problem med luftvägarna.
Den egentliga ursäkten kom ett par timmar senare: jag har tyvärr föregått med dåligt exempel och betett mig i motsats till de rekommendationer vi ger, skrev Markku Tervahuhta på Twitter.
Vi nästan hör snörvlet som följde på den uppdateringen.
Gör som jag lär, inte som jag gör, blev kontentan – och i de sociala medierna fanns på nolltid en ny hackkyckling.
Det var ett i högsta grad klumpigt och oprofessionellt beteende, och förstås borde han aldrig ha deltagit i hela presskonferensen.
Så ja, det är skamligt att den högsta chefen för instansen som lärt Finland tvätta händerna – vilket också indirekt har lett till att apotekshyllorna har tömts på desinfektionsmedel – gör bort sig.
Men det finns också annan en lärdom i händelsen: Alla som är förkylda bär inte på corona. Det finns ingen orsak till panik.
Inte ens om någon i din närmiljö konstateras bära på smittan är det orsak till panik, det är dock orsak till en tid av isolering.
Det förekommer övertramp redan nu, i informationsspridningen och i hamstringen, så i raden av rekommendationer om hur vi beter oss med händer och näsdukar kan man gärna tillägga en rekommendation om att tänka källkritiskt kring det du läser.
Samtidigt finns det en mänsklig dimension i Tervahuhtas klavertramp – det är så här många beter sig och vanemönster är svåra att bryta.
Nu är det dags att lära sig.
Just nu bryter vi nämligen många vanemönster.
Hela samhället påverkas då allt mellan konserter och seminarier, allt mellan ligamatcher och juniorträningar, allt mellan Stafettkarneval och Skolmusik inhiberas och universitetsundervisning tar en paus.
Att inhibera större folksamlingar och undvika resande hör till regeringens råd. Den har med Sanna Marin i spetsen uppträtt med föredömligt lugn och tagit en dag eller timme i sänder.
Det är det enda riktiga.
THL talar om scenarier där kanske en tredje- eller fjärdedel av landets befolkning blir smittade i något skede. Hur och när vet vi inte. Hur morgondagens siffror ser ut vet vi inte.
Det vi vet är att samhället taggar ned, bredden av evenemang som ställs in växer, ekonomin påverkas och vi känner vår rörlighet begränsad. Det är övergående och vi fixar det, eller hur?
Men när den ständigt uppdaterade nutidsfinländaren som har koll på smittoläget i Wuhan och Toscana plötsligt står inför en situation där hen inte har koll på om det är tryggt att gå på bio i hemstaden eller inte – det är då det blir svårt att hantera.
Så vi är tillbaka där vi började: det alla kan bidra med är egen hygien, omtanke och solidaritet med andra.
Händerna ska vara rena och så får man gärna ha is i magen.
När man på finska sätter is i hatten, har vi på korrekt svenska is i magen eller så håller vi huvudet kallt. Nu kan vi ta i bruk båda, både mage och huvud.
Vi behöver inte hamstra butikshyllorna tomma och vi behöver inte vara rädda för att viruset anfaller oss på en promenad.
Vi agerar klokt om undviker besöka dem som hör till riskgrupper, om vi tvättar händerna i tid och otid och om vi stannar hemma när vi är sjuka.
Lugnet behövs, men så kallt ska man inte agera att man sätter sig själv främst.
Solidariteten för andra är oerhört viktig.
Du kan hantera smittan, men kan mormor det? Du kanske mest fruktar ett par veckor i karantän, medan sjukhusledningen mest fruktar att inte vårdkapaciteten är tillräcklig i förlängningen.
Det är därför vi står där vi står i dag. Solidaritet är ordet, det är dags att lära sig.

Anja Kuusisto
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln