Finlands Gymnasistförbund, SLL, vill bli av med tidiga skolmorgnar. Förbundet kräver att skolan tidigast får börja klockan nio.
– Ungefär hälften av gymnasieeleverna upplever trötthet och svaghet minst en gång i vecken. De här resultaten kan man inte kvittera med att lite stress hör till studierna. Det är uppenbart att gymnasiestudierna är för belastande, säger SLL:s ordförande Alvar Euro i ett utlåtande.
Bicca Olin, förbundsordförande på Finlands Svenska Skolungdomsförbund, stöder gymnasistförbundets åsikt.
–  Trötthet är ett verkligt problem i skolvardagen. Många unga sover för lite. Under de senaste åren har det kommit forskning som visar hur dygnsrytmen påverkar skolungdomarnas studieresultat och deras välmående. Det skulle vara bra att få en klar gräns då skolan tidigast kan börja, säger Olin.
Riksdagsledamot Emma Kari (De gröna) nappade på bollen och för frågan till Helsingfors stadsfullmäktige. Hon lämnar in en motion till fullmäktige på onsdagen. Hon föreslår att Helsingfors skolor senarelägger skoldagen med en timme.
– Det är jättevälkommet och positivt ifall Helsingfors stad fattar ett beslut i frågan. Men helst vill vi att till exempel Utbildningsstyrelsen ger nationella riktlinjer. Det skulle vara ganska oroväckande om vi får se stora skillnader i skolprestationer och välmående beroende på var man bor, säger Olin.
Enligt Olin förminskar många frågan genom att påpeka att vuxna också är tvungna att stiga tidigt upp till jobbet. Men en fullvuxen människa behöver inte sova lika mycket som en ungdom i högstadieåldern, påpekar Olin.
– Dessutom är det väldigt få jobb där morgonen varierar mellan klockan åtta och elva. Ena dagen börjar gymnasieelever elva, nästa dag börjar de klockan åtta. Skolungdomar behöver få rutin på sina morgnar.
Enligt sömnforskaren och neurologen Markku Partinen förskjuts dygnsrytmen när ungdomar når puberteten. Han förespråkar senarelagda skolmorgnar i en artikel i Helsingin Sanomat.
– Största delen av 15-åringar lägger sig först vid midnatt. Sociala medier håller dem vakna ännu när de ligger i sängen. Om de måste vakna klockan sju på morgonen räcker inte sömnen till, säger Partinen till Helsingin Sanomat.
Han poängterar att sömnbrist försämrar minnet och gör att trötta skolungdomar har svårare att lära sig.
Timo Partonen, forskningsprofessor på Institutet för hälsa och välfärd, THL, är inte lika övertygad. Enligt honom förbättrar senarelagd skolmorgon varken sömnkvalitet eller prestationsförmåga.
– Forskning som stöder senarelagda skolmorgnar kommer ursprungligen från USA. I USA är det vanligt att skolan börjar redan före klockan åtta. Det är inte bra att börja skolan så tidigt. När man sedan diskuterar frågan här i Finland har man förvrängt forskningsresultaten för att applicera dem här. I Finland har vi inga problem med för tidiga skolmorgnar, säger Partonen.
Enligt honom borde skolan börja mellan klockan åtta och nio – absolut inte senare.
– Det finns forskning som visar att sena morgnar inte heller är bra för skolprestationen. Sen uppstigning gör att man går och lägger sig senare. Det bästa sättet att hålla sig pigg under hela dagen är att ha goda sömnvanor. I till exempel gymnasiet när studerande har sovmorgnar lönar det sig inte för dem att dra sig i sängen. Det bästa för skolprestationen är att stiga upp samma tid som alla andra dagar, säger Partonen.