Carina Holm 24.08.2022 07:00

– Ålands särställning är väl förankrad inte bara politiskt och kulturellt i människors medvetanden, utan också juridiskt, säger Allan Rosas, domare vid EU-domstolen i Luxemburg under åren 2002–2019.

Grunden skapades för omkring hundra år sedan, då det var så spänt mellan Sverige och Finland att det till och med fanns de som varnade för att ett krig kunde bryta ut mellan de två länderna, påminner han.

– När Nationernas förbund den 21 juni 1921 presenterade sin lösning protesterade Sverige vilt, men fogade sig småningom.

Rosas säger att frågan om Ålands demilitarisering och särställning väcktes då det finländska Natomedlemskapet blev aktuellt.

– Ålands särställning bekräftades. Ingen av de nuvarande Natoländerna ställde heller några krav på att dess demilitarisering borde förändras. Också Svalbard har en särställning med en rysk bas, trots att Norge är en av Natos grundande medlemmar.

Ålandsprotokollet har stark ställning

Ålandsprotokollet, som hör ihop med Finlands anslutningsavtal till EU, har samma ställning som EU:s grundfördrag, som binder alla EU-länder.

– Det gör att Åland har en särställning enligt folkrätten och juridiskt sett är det inte lätt att rucka på den.

Samtidigt finns det ibland olika åsikter om var gränsen mellan riket och Åland gällande självstyrelselagen går, eftersom det både finns överlappningar och luckor.

– Alla juridiska regler öppnar för tolkningar. Högsta domstolen har till exempel i juni i år gett ett utlåtande som handlar om de strikta språkkraven för små företag på Åland, som HD anser att strider mot EU-rätten.

Unikt med krav på samstämmighet

Internationellt sett är det unikt med ett självstyre som är så starkt att ändringar kräver samstämmighet både av den finländska riksdagen och av det åländska lagtinget.

– Folkrättsligt ses Finland och Åland här som två jämbördiga parter.

Rosas ska föreläsa om Ålands särställning i Åbo på fredag som en del av det pågående Europaforumet, som ordnas för fjärde gången.

Stora kriser för EU framåt

Han ska också tala om Rysslands anfallskrig i Ukraina i dag, onsdag, och om hotet mot rättsstaten i dagens EU på torsdag.

– Det är de stora kriserna som har fått EU att utvecklas framåt. Till exempel bank- och skuldkrisen på 2010-talet ledde till en bankkontroll, som man från Europeiska centralbankens sida inte hade kunnat drömma om tidigare.

Coronapandemin gjorde att EU-länderna kunde enas om stödpaket på flera hundra miljarder euro, medan Rysslands angrepp på Ukraina har fått EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik att ta steg som inte hade varit möjliga tidigare.

– När allt är frid och fröjd har människor mer tid att skapa problem som inte finns. När det brinner i EU-knutarna glömmer man snabbt talet om att allt borde skötas på nationell nivå.

Samtidigt understryker Rosas att nittio procent av EU:s lagstiftning kommer från någon av medlemsstaterna.

– EU-kommissionen är mer ett arbetsredskap som ska omvandla önskemålen till juridisk text.

Från inre marknaden till frågor om flyktingar och försvar

Under åren 2002–2019, då Rosas jobbade som domare vid EU-domstolen, gick ärendena från att mest ha handlat om den inre marknaden till att bli ”ännu mer brokiga” och handla om flyktingfrågor, ekonomi, bankunion, försvarspolitik och rättsstatens kris.

– Ungerns och Polens agerande till exempel när det gäller domstolarnas oavhängighet är mycket allvarligt. EU måste hålla ordning i eget bo. För en del krafter är det lätt att skapa en stämning mot domstolar, där vissa politiker vill påstå att domstolarna blandar sig i politiska frågor.

Påtryckningar mot Polen

Rosas säger att EU-kommissionen har försökt använda de medel man har att ta till och väcka talan mot Ungern och Polen i EU-domstolen flera gånger.

– Polen har i ett fall dömts till en straffsumma, som växer för varje dag som man bryter mot rättsstatens principer. Kommissionen kan till exempel dra av straffsumman ur regional- eller jordbruksstöden eller i vissa fall förhala utbetalningar av coronastöd till Polen. Eftersom EU-pengarna har väldigt stor betydelse kämpar Polen med sig själv och efter EU-kommissionens påtryckningar har man justerat sin interna lagstiftning i någon mån.

Carina Holm
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln