I senaste numret av tidskriften "Skärgård": Elina Auri tar över efter Jorma Leppänen i Skärgårdsdelegationen
Elina Auri är bekant också med den åboländska skärgården, efter fem somrar på Bengtskär. Foto: Privat
Elina Auri har i fem somrar jobbat på Bengtskärs fyr, och med skärgårdsfrågor inom Arbets- och näringsministeriet. Nu är hon vald att efterträda pensionerade Jorma Leppänen som generalsekreterare för Skärgårdsdelegationen.
– Stora stövlar att kliva in i för Elina, skriver Nina Söderlund i nya numret av tidskriften ”Skärgård” (3/2018).
Alltid på svenska
Leppänen skötte uppdraget i 40 år, och hann säkert prata med en god del av skärgårdsborna – på svenska, för det ville han alltid tala, alltsedan han skrev laudatur i svenska i studentexamen vid sitt gymnasium i Joensuu.
Också Auri kommer från östra Finland, men inte från stranden av en stor insjö som Leppänen utan från Aspö utanför Kotka, eller rättare sagt kom hennes farmor därifrån. Nu är adressen Kyrkslätt men stället på Aspö renoveras till ett sommarparadis.
Kulturarv med unikt värde. Så karaktäriserar Jorma Leppänen skärgården. Foto: Pia Prost
Leppänen – intervjuad av Thure Malmberg – nämner att Pargas får 5,9 miljoner euro i skärgårdsstöd och Kimitoön 2,6 miljoner euro.
Leppänen påpekar också att hälften av Finlands 76 000 öar finns i landets 56 000 stora sjöar och 700 älvar. Utmaningen att bo på öar är ungefär lika som i havsbandet, till exempel finns menföre både i sjöar och hav.
”Man har aldrig fotat färdigt”
Fågelåret i skärgården beskrivs av Emilia Nordling med bilder av Ilse Arén, och Maria Carling berättar om sitt fotograferande.
– Ibland får jag hemma höra ”ska du ut och fota igen, du har ju tagit den där bilden redan?” Men man har ju aldrig fotat färdigt, säger hon.
Topelius som fiskare
”Sagofarbror” Zacharias Topelius var också en ivrig fiskare.
Birgitta Sarelin refererar några av hans brev från fiskefärder under somrarna på Alörn utanför Nykarleby. En augustidag 1851 kunde han få 13 gäddor, tre ålar och flera abborrar.
Professorn som älskade Kumlinge
Också ÅA-professorn Knut Pipping (sociologi med statistik, till pensioneringen 1984) älskade skärgården, särskilt Kumlinge vars liv och leverne han samlade in mycket uppgifter om.
Den planerade, stora Kumlingemonografin hann han aldrig få klar, skriver Thomas Rosenberg. Men Pipping var med och räddade Sigyn och han var med då Skärgårdsinstitutet vid ÅA kom i gång.
En bok som man omöjligt kan låta bli
På Jurmo har Agneta Andersson skrivit en bok om Sandviksharun, ett av de fiskelägen som hjälpte skärgårdsborna att överleva. En bok som det är omöjligt att hålla i sin hand utan att börja bläddra i den, skriver Nina Söderlund.
Mona Salama skriver om Carina Wolff-Brandts bok ”Piga, klockare, inhysing, lots” som handlar om hennes släkt börjande med Cirstin Eriksdotter född vid Kyrkosundsskär (på Hitis-Rosalalandet) år 1669.
”Skärgård” ges ut av Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi. Pärmen pryds av Maria Carlings tärnor.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.