Trafiken svår utmaning då utsläppen ska minska i Åbo – stadsstyrelsen vill se skärpta klimatmål
När Åbo stad fattar beslut om olika miljövänliga lösningar är utgångsläget väldigt olika beroende på vilket område åtgärderna riktas mot. Det här säger stadens klimatdirektör Risto Veivo.
Åbo äger det lokala energibolaget som kan ta beslut om vilka energikällor som används. Då det ska fattas beslut om trafiken, som står för en betydande del av de lokala utsläppen, är det knepigare.
– Då är lösningarna i andras händer. Hur kan vi sporra och locka människor att själva välja annorlunda?
Trafiken är samtidigt i nyckelroll då Åbo ska nå målen i stadens ambitiösa klimatprogram. Som det är nu kan målen dessutom skärpas. Stadsstyrelsen sade på måndagen ja till det uppdaterade förslaget (se faktarutan).
En orsak till de höjda målen för 2025 och 2029 är att Åbo redan nu överträffat de mål som ställdes tidigare.
De trafikprogram som utstakas i klimatprogrammet ska också få noggranna årliga mål för hur utsläppen minskas. Förslaget kom från De Grönas Elina Rantanen, och understöddes av Vänsterförbundets Mirka Muukkonen.
I omröstningen föll rösterna 2–12, så Rantanens tillägg om målen godkändes
Förslaget tacklas av fullmäktige i mitten av maj.
Förslag: Så här ska målen höjas
År 2025 föreslås utsläppen i Åbo stad vara minst 75 % lägre än 1990, en höjning från nuvarande målet 60–70 %.
År 2029 föreslås utsläppen vara minst 90 % lägre än 1990, en höjning från nuvarande målet, minst 80 %.
Trafiken i Åbo har ökat klart sedan 1990 men utsläppen har minskat med en fjärdedel till 2020. Nu ska utsläppen ytterligare sänkas, på ett betydande sätt fram till 2029, säger Risto Veivo.
Trafiken är kanske det mest utmanande området då det gäller målen, eftersom ämnet brukar väcka starka känslor, säger Veivo.
– Det finns också onödiga motsättningar. Ofta handlar debatten om en konflikt om hur mycket plats det reserveras för olika grupper.
Det skulle vara viktigt att också se de positiva effekterna då någon åtgärd kanske riktas mot fotgängare, cyklister, personbilar eller kollektivtrafiken.
– Om fler väljer bussen så betyder det att biltrafiken också kan bli smidigare, ger Veivo som exempel.
De lösningar som i sin tur gynnar fotgängare och cyklister brukar visa sig vara bra också för näringslivet, säger Veivo och nämner Universitetsgatans gågata som ett bra exempel. Den väckte också protester men är nu en fungerande, naturlig del av staden.
– Förr fanns det biltrafik också framför Domkyrkan, men visst är det trevligare nu, då där också kan finnas uteserveringar.
3.5. kl. 9.55: Stycket om trafikprogrammens mål korrigerat och preciserat, i den ursprungliga texten stod det att förslaget inte godkändes.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.