Trendigt studera till tydliga yrkestitlar
Ekonom, psykolog, rättsnotarie – de utbildningarna hör till ÅA:s populäraste. Men ÅA:s Gurli-Maria Gardberg betonar också de breda kandidatprogrammens flexibilitet; ämnesöverskrivandet är ok i dag.
När näringslivet i Åboregionen har ropat efter mer ingenjörer är det inte alltid högskolorna kan svara.
Dels handlar det om att det tar flera år att utbilda sig till diplomingenjör, dels om att naturvetenskaper och kemiteknik hör till de ämnesområden som har haft en svacka i ungdomarnas preferenser. Det har varit en nationell trend ett tag redan, även om antalet sökande till kemiteknik vid ÅA ifjol faktiskt upplevde ett uppsving.
– Överlag kan publicitet kring någon fråga påverka överraskande mycket. Lärarjobbet är ett annat exempel då det varit mycket diskussion om hur tungt jobb lärarna har numera. Det kan delvis förklara det bekymmer som Svenskfinland har med att lärarutbildningarna inte lockar som förr, säger Åbo Akademis områdeschef inom utbildningsservicen, Gurli-Maria Gardberg.
Gurli-Maria Gardberg. Foto: Anja Kuusisto.
Lärarjobbet borde egentligen också höra till de populärare, med tanke på att stabilt populära utbildningar är sådana som ger en klar yrkestitel.
– För 18–19-åringarna är det säkert lättare att föreställa sig vad ekonomen, psykologen, logopeden jobbar med, än vad den som har studerat processteknik eller sociologi gör, säger hon.
De exempel hon ger först är sådana utbildningar där det är svårast att få en studieplats vid Åbo Akademi.
Omkring 700-800 söker in till ekonomutbildningen vid Åbo Akademi år efter år – och så har det varit under en längre tid redan. Inte ens hälften av dem har satt ÅA:s ekonomutbildning som första preferens, men det betyder ändå att det går tio sökande på en studieplats.
– Vi har 80 platser, men tog ifjol in 86 stycken då vår regel är att de som får exakt samma poäng vid ansökan tas in även om det betyder en överskridning med någon studerande.
Vissa utbildningar är alltså ständigt populära, andra är mer trendkänsliga. För omkring 10 år sedan var det ungefär 70–80 studerande som sökte in till psykologi, men siffran har mångdubblats sedan dess och den ser inte ut att avta.
– Sen finns det branscher som väldigt tydligt följer efter konjunkturerna, som it, och sådana som oberoende av konjunkturer är stabila, som teologin, säger Gardberg.
– När it-boomen var som hetast hann inte datastuderande bli klara innan de handplockades för jobb, när marknaden är lugnare återvänder de och fullföljer studierna.
Efter att systemet med att förstagångssökarna till universiteten ska ha egna kvoter i antagningen infördes, har det kommit signaler om att unga till och med väljer att inte alls ta emot en studieplats om de inte kommer in på den inriktning de har valt som första preferens.
– De är rädda att gå miste om sina förstagångssökande-status framöver. Det här är en olycklig följd av idén med kvoter för förstagångssökande.
– Kvoterna för förstagångssökande har nämligen inte alls så stor betydelse som man kunde tro, hos oss har den ytterst sällan varit utslagsgivande.
Det Gardberg i stället vill betona är att unga sökande modigt ska söka in till ämnen de tror sig vara intresserade av, utan att ta stress över att utbildningen eventuellt inte är den rätta för dem.
– Rätt kan bli fel och fel kan bli rätt, det har ofta visat sig. När man har gått några kurser vet man så mycket mer om ämnet. Dessutom är vi flexibla och det går alltid att diskutera med studiehandledare och nästan att sy ihop individuella program.
Åbo Akademi införde breda kandidatprogram 2015 och det har också konsekvenser i fråga om flexibilitet när man väl är inne i studierna.
I själva ansökningsskedet betyder programmen till exempel att man inte längre söker in till studier i engelska, tyska eller franska, utan till att studera språk. Men när det gäller att jämföra utbildningars popularitet är det därför svårare att jämföra siffror före 2015 och 2015 framåt. En siffra som däremot hållit genom åren oberoende av programstruktur är andelen ÅA-studerande med finska som modersmål, de är cirka 20 procent.
Anja Kuusisto
050 4002352
anja.kuusisto@aumedia.fi
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.