Uppskjutna föreställningar på grund av coronapandemin fick regissören Sigurjónsson att skriva på sin nästa bok

Stéfan Sturla Sigurjonsson, författare, skådespelare, regissör FOTO: Vilhelmina Öhman
Det regnar lätt och Stéfan Sturla Sigurjónsson sitter i det lilla gårdshuset som familjen kallar ”slottet” i trädgården i Sundom utanför Vasa.
Till Österbotten flyttade Sigurjónsson för kärleken. Han säger att han fortfarande saknar bergen ibland, och att det var svårt för honom att vänja sig vid årstiderna, eftersom det på Island finns bara två – vår och höst.
På obestämd tid
Likt många kulturarbetare har skådespelaren och regissören Sigurjónsson sett sina projekt skjutas fram på obestämd tid på grund av coronapandemin.
Just nu skulle han ha varit med i en teaterproduktion på Island, men ensemblen får inte börja repetera ännu, förutom på distans.
— Allt är konstigt med den här situationen. Det är första gången i modern historia som människan måste hantera en global pandemi.
Sigurjónsson säger att situationen är svår för honom. Innan pandemin hade han planer för de kommande fem-sex åren.
— Jag är optimist, men just nu är det svårt att vara optimist och realist samtidigt.
Sigurjónsson är kritiskt till att idrotten har fått komma i gång igen, men inte teatern.
— Det handlar väl om vem som skriker högst.
Från den första augusti har det varit tillåtet med tillställningar för över 500 personer, både utomhus och inomhus, med förutsättningen att säkerhetsarrangemangen är i skick.
Om epidemiläget utvecklas i rätt riktning kan begränsningen av sammankomster slopas helt och hållet från den första oktober. Men många teatrar oroar sig för att de inte får ha öppet alls i höst.
Människoskådaren
Att teaterarbetet skjutits upp har ändå gett Sigurjónsson mer tid för sin andra sysselsättning. I juni kom han ut med deckaren Flækjurof, den avslutande delen i en trilogi och nu skriver han på en ny bok.
Sigurjónssons böcker har kommit ut på det lilla isländska förlaget Ormstunga och har ännu inte översatts till svenska eller finska. På Island har han fått bra recensioner för trilogin.
Han började skriva den första delen, Fuglaskoðarinn, som kom ut 2017, av en händelse. Han blev sängliggande i en månad på grund av en brusten hälsena.
Det var samtidigt som fallet med ”äggmannen” i Närpes uppdagades, det vill säga mannen som hade över 9 000 fågelägg i sin samling och senare dömdes för det största naturskyddsbrottet i finsk historia. Fuglaskoðarinn tar form av detta fall.
— Det är inte brottet i sig som är spännande för mig, utan det att en vanlig människa visar sig vara någon helt annan.
Sigurjónsson är intresserad av människans komplexitet och tycker om att läsa författare som skriver om personer som inte är vem de verkar vara.

Stéfan Sturla Sigurjonsson, författare, skådespelare, regissör FOTO: Vilhelmina Öhman
Arbetssätt från teatern
Sigurjónsson tar in metoder från sitt arbete som skådespelare i sitt skrivande. Han analyserar karaktärerna noga och genomgående innan de får stiga in i historien.
Det blir mycket förarbete innan han börjar skriva. Han måste veta exakt hur något går till och talar därför med läkare, psykologer, präster eller andra sakkunniga som kan ge honom de rätta detaljerna.
— Jag har vuxit upp på en bondgård på Island, tränat hästar, jobbat på fiskebåt och arbetat som skådespelare. Men jag har aldrig haft ett så krävande jobb som att vara författare.
I likhet med litteraturen behövs det lyriska även i teatern, tycker Sigurjónsson. Han säger att man inte behöver förstå dikter, utan bara ta in dem, och att de ger ny förståelse.
— En dikt på tjugo ord kan vara mycket bättre än en roman på femhundra sidor.
Under våren när epidemin nådde sin kulmen publicerade Sigurjónsson en dikt per dag på sociala medier. Det gjorde han från mars till Islands nationaldag 17 juni.
— Det var min rekreation.
Just nu gör Sigurjónsson förarbetet för den kommande boken. Han läser därför inte skönlitteratur för tillfället, förutom ett litet dikthäfte om havet som är skrivet av en isländsk vän. Det går han omkring med och kommer fortsätta läsa en god tid framåt.
En ny trilogi
I första trilogin är den pensionerade kommissarien Kári den centrala figuren. Samma karaktärer återkommer i den kommande boken och Sigurjónsson håller som bäst på att lära känna en ny karaktär.
— Jag tror det blir en ny trilogi med ett nytt bärande tema.
Han tänker att om det finns något positivt med det aktuella världsläget är det att folk just nu har mera tid för varandra, för sin familj och sina barn, och att lära känna sitt närområde.
— Jag tror det här kommer vara bra för författare. Folk slappnar av och läser mera. Man lär sig mer av att läsa än att resa.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.