Utlandsfödda ÅUCS-föderskor coronatestas med lägre tröskel – kan vara diskriminering
ÅU tog emot ett tips om föderskor på ÅUCS som coronatestas utgående från vissa kriterier. Kvinnorna som testats har ofta varit finländska medborgare och bott här största delen av sitt liv, men har ett annat födelseland eller ett icke-finsklåtande namn.
Tipsaren har bland annat hört från personal vid kvinnokliniken att de fattar besluten med hjälp av ”sunt förnuft”.
Riskkriterierna får under inga omständigheter ta form i etnisk profilering.
Mikko Pietilä, chefsöverläkare
En av kvinnorna som ÅU pratat med födde barn för drygt en månad sedan. Hon hade inga symptom, inte heller rest utomlands eller haft någon kontakt till utlandet. Men sköterskan frågade henne inte om de här sakerna, bara namn och födelseland, innan hon testades för corona.
– Jag blev inte förvånad, men tyckte det var konstigt att hon inte frågade om jag har symptom eller så.
Då slog det henne inte att ifrågasätta något. Men efteråt har hon funderat på om hon testades på grund av sitt namn.
– Inte vill jag att någon Maija Meikäläinen ligger bredvid mig på avdelningen med corona.
Resurserna räcker inte för att testa alla
Kaarin Mäkikallio, direktör för kvinnokliniken, understryker kunskapen om att gravida kvinnor löper större risk om de smittas av corona, och att testen är till för säkra mammans och barnets hälsa.
– Vi testar kvinnorna med låg tröskel eftersom gravida har en större risk att insjukna i en allvarlig covid-19-sjukdom. De sållas enligt riskfaktorer på samma sätt som de sållas då det gäller sockerbelastningstest.
Vid kvinnokliniken testas också symtomfria föderskor eftersom cirka 60 procent av föderskorna med corona är symptomfria, säger Mäkikallio.
– Att testa alla föderskor vore idealt, men resurserna räcker inte till just nu.
Födelselandet kan ses som en riskfaktor
Mäkikallio berättar att alla föderskor ska fylla i ett formulär vid dörren, med bland annat frågor angående corona. På så vis behöver sköterskan sedan bara be om namnet för att kolla upp de på förhand ifyllda uppgifterna.
– Ingen testas på grund av sitt namn.
ÅUCSAktivitet i coronablinkern eller närkontakt med någon smittad under de senaste två veckorna, karantän, resor och evenemang, nuvarande symptom, och tidigare sjukdomsfall i covid-19 är bland kriterierna som avgör om kvinnan hör till en riskgrupp och ska coronatestas.
Att utgå från födelseplatsen är utgångsmässigt jättesvårt.
Kristina Stenman, diskrimineringsombudsman
Person som är född utanför Finland, finns också med.
– Det kriteriet bygger på data vi har i sjukvårdsdistriktet om betydligt fler smittfall bland grupper med annat språk än finska och svenska, säger avdelningsöverläkare Eeva Ekholm, som påminner om att ett test är frivilligt.
Diskrimineringsombudsmannen: Inte rätt
Eeva Ekholm, skulle du säga att personalen gör är fel ifall de testar kvinnor som pratar båda inhemska?
– Jag kan inte kommentera enskilda fall. Pandemiarbetsgruppen inom sjukvårdsdistriktet definierar våra riskgrupper, och dem utgår vi från. Men benägenhet till riskgrupp grundar sig på födelselandet.
Diskrimineringsombudsman Kristina Stenman säger att en riskanalys för coronatest måste vara transparent och grunda sig på medicinska kriterier. Att göra ett antagande om någons coronarisk utifrån födelseland är inte rätt.
– I vissa städer är det till exempel bostadsområdet som avgör. Men att utgå från födelseplatsen är utgångsmässigt jättesvårt.
Risk för etnisk profilering
Kristina Stenman säger att fallet låter bekymmersamt och väcker stora frågor, och att det kan finnas orsak för dem att följa upp det.
Enligt chefsöverläkare Mikko Pietilä är listan på kriterier en intern bestämmelse vid ÅUCS. Han säger att han är medveten om riskerna med sådana här kriterier.
– Det är ingen exakt lista, bara riktlinjer. Det är inte meningen att ett enda enskilt kriterium automatiskt ska leda till ett coronatest. Vi har varit mycket noggranna med det här, och jag har explicit sagt att det under inga omständigheter får ta form i etnisk profilering.
Brand PhotoVarje föderska ska evalueras individuellt utifrån alla kriterier, och endast till exempel modersmålet räcker inte, säger Pietilä.
– Så borde det åtminstone vara, men alltid blir det inte rätt och det händer att saker förenklas.
Pietilä har varnat personalen om risken för etnisk profilering, och har hört om fall där det uppstått missförstånd. Han säger att han diskuterat med kvinnoklinikens ledning för att påminna om det här.
Efter en liten nedgång har coronaläget under de senaste dagarna blivit värre igen. Förra veckan funderade man vid ÅUCS på att sluta med snabbtesten, men beslöt att fortsätta ännu en tid på grund av det förvärrade läget.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.