Vad Åbo kan lära av gyttjepölarna i Tusby
Det blev inget Finlandiapriset för arkitektur i år för det populära nya konstmuseet Chappe i Ekenäs, även om det fanns med bland finalisterna.
I stället går årets mest betydande arkitekturpris i Finland, som delas ut av Finlands arkitektförbund Safa, till det nya daghemmet Martta Wendelin i nyländska Tusby.
Daghemmet som har fått namn efter illustratören och bildkonstnären Martta Wendelin (1893–1986) stod klart i fjol.
Daghemmet är planerat av arkitektbyrån AFKS Arkkitehdit.
Det är byggt i trä och planerat för tio grupper, det vill säga omkring 200 barn.
Vinnaren utsågs av Anna Herlin , utvecklingsdirektör för Tiina och Antti Herlins stiftelse, och i motiveringarna betonas bland annat att daghemmet är ett utmärkt exempel på en strävan efter mer kolneutrala miljöer.
Daghemmet har också tidigare fått ett europeiskt arkitekturpris som belönar träbyggen och den nordiska Svanen-märkningen för byggnadens låga energiförbrukning.
Herlin tycker att det stora daghemmet inuti är planerat i lämplig skala för barn.
Också daghemmets mångsidiga gård tilltalar den enväldiga domaren.
Gården har planerats för att locka barnen till lek och spring.
En del av träden som fanns på tomten har bevarats, andra har lämnats på gården för att förmultna.
Här finns ett område som samlar regnvatten, vilket gynnar miljön, samtidigt som våtmarken bildar en lockande gyttjepöl att upptäcka för barnen.
På gården finns det också, enligt Helsingin Sanomats reportage (4.10.2023) ett fält för så kallade arkeologiska utgrävningar, där det kan hittas rester av dinosaurier eller mumier, eller vad man nu kan hitta i en fyra- eller femårings fantasivärld.
En av de grundläggande tankarna med daghemsgården är att barnen ska komma i kontakt med mångsidiga mikrober och nyttiga bakterier från skog och mark.
Tidigare undersökningar har visat att barn i dagisåldern hålls friskare om de kommer i kontakt med skogens förna och jord än om de bara har vanlig sand i sandlådan att leka med.
Det här är intressant också för till exempel Åbo, där antalet småbarn ökar speciellt i centrumområdet.
I dag har Åbo stad 45 kommunala finskspråkiga daghem plus fyra svenska. Stadens småbarnspedagogik finns i dagsläget i över 80 fastigheter.
Dessutom finns det över 50 privata daghem i Åbo.
Men de nuvarande daghemmen räcker inte när barnen blir allt fler.
Därför kommer planeringen av nya daghem och lokaler för småbarnspedagogik att i högsta grad vara aktuella frågor i Åbo de närmaste åren.
En förhoppning skulle vara att staden skulle ta modell av årets Finlandiaprismottagare i arkitektur och Martta Wendelin-daghemmet i Tusby.
Intressant är tanken också för att det i samband med att ryska konsulatet i Åbo stänger har kastats fram en tanke om att det kunde byggas ett nytt daghem på tomten.
Kanske den på alla sätt föråldrade och instängda tegelbyggnaden som har inhyst Rysslands konsulat kunde ersättas med ett nytt ljust och luftigt daghem i trä?
Att byta ut den tidigare verksamheten mot barn och småbarnspedagogik skulle också ha stort symboliskt värde. Klichén om att det är barnen som är framtiden skulle inte vara helt fel i det här fallet.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.