"Vår påsk år 2020 kommer att vara annorlunda men bra, fast den firas i en (ostädad?) skrubb"
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Hur kan vi nu fira påsk tillsammans med alla andra?
Det var en av många reaktioner hemma hos oss på tisdags morgonen, dagen efter att vi hade fått besked om att bland annat skolorna håller stängt fram till påsk.
Som vuxen funderade jag mycket mer på praktiska problem och problem som berör mig och mitt jobb.
I min hjärna snurrade frågor som hur skall jag kunna sköta jobbet, hur skall jag kunna kombinera effektivt jobbande och barnen hemma – frågor som är viktiga men självfallet borde komma längre ner i prioritetsordningen.
Men år 2019 gick nästa 110 dagar av året i jobbets tecken, 120 av dagarna sov jag min skönhetssömn och de resterande 130 dagarna gjorde jag väl något med – men vad gjorde jag med dem?
Så varför prioriterar min tanke ändå jobbet före dessa andra 130 dagar.
Barnen har så lätt att se det viktiga i stunden. Att vara närvarande och finnas till för varandra.
I denna stund vet vi ingenting om hur vår vardag kommer att se ut efter några veckor.
Undantagstillståndet som vi nu lever i öppnar möjligheter för oss alla, att skapa rutiner i vardagen som blomstrar ut till något stort.
Jag följer tacksamt med på sociala medier där folk ställer upp för varandra och vågar erbjuda hjälp till grannar och personer man hittills inte ens har hälsat på.
Det finns så mycket vackert i mänskligheten, denna hjälpsamhet som tyvärr ibland ligger lite djupt inom oss.
Hur kan vi nu fira påsk tillsammans? Den frågan kvarstår, ingen av oss kan svara på hur påskfirandet år 2020 ser ut, men jag vet att påsken blir av.
Hemma hos oss plockades pennor och stora papper ivrigt fram, för här skulle vi skapa vackra målningar.
Om vi inte kan delta i påskgudstjänsten i en kyrka så kan vi väl skapa ett andaktsrum hemma i skrubben.
Så nästa projekt är väl att städa skrubben och pynta den med bilder och annat som enligt barn bör finnas i ett kyrkorum. Det föds något gott, det gamla skapar plats för det nya.
Våren 2020 kom med en vind av att tänka annorlunda. Våren 2020 kom med en övning i att kunna se det värdefulla, sätta sig själv åt sidan och ta in helheten, där vi-perspektivet är i centrum.
Våren 2020 kom med en övning om att dra ner på tempot och finnas till.
Hur skall vi nu fira påsk? Jag kan fortfarande inte svara på den frågan. Men det jag vet är att jag får lära mig en ny infallsvinkel vad gäller påskens budskap.
Påsken handlar om att ur svårigheter, motgång och mörker se det ljusa, det gemensamma och påskens hopp, där livets skörhet sammanflätas till något stort, till ett under. Vår påsk år 2020 kommer att vara annorlunda men bra, fast den firas i en (ostädad?) skrubb.
Sara Grönqvist
Sakkunnig i själavård vid Kyrkans central för det svenska arbetet på Kyrkostyrelsen
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.