Vårens stora trafikdebatt

Stödet för spårvägar i Åbo är starkt. I alla fall var det starkt ifjol våras i Turun Sanomats enkät bland fullmäktigeledamöterna.
Då TS frågade vem som stöder att en spårväg byggs, svarade 30 av de 67 ledamöterna ja. 20 sade nej, 12 sade att de inte vet, 5 reagerade inte på den mejlade frågan.
Trettio mot tjugo – av totalt sextiosju – utlovar ingen säker majoritet. I enkäter brukar det också vara så att somliga som faktiskt har en åsikt ändå inte går ut med den, utan hellre säger ”vet inte”.
Detta gäller särskilt då åsikten kan vara av det mindre mediesexiga slaget, som just ett nej till spårvagnar. Spårvagnar är trots allt främst kopplade till positiva attribut. Det blir alltid en hajp kring nya spårvägar, mer sällan kring nya bussar – ens då de är flerledade, fordonsmodellen som nu verkar ha etablerat sig som ”superbuss”.
Ordet ”spårvagn” är såklart också väldigt laddat i en stad som Åbo, där spårvagnarna en gång rullat. Spårvagnen har något av kultstatus.
Ett annat laddat ord är detta ”superbuss”. Det är inget lokalt påfund, utan något som används också i Sverige, vid sidan av begrepp som dubbelledbussar, stombussar och BRT (Bus Rapid Transit, svenskar gillar ju engelska begrepp).
I grund och botten handlar det om bussar med stor passagerarkapacitet. Därför kunde vi väl i så fall också kalla moderna spårvagnar ”superspårvagnar”, då de jämförs med de mer traditionella varianterna.
Det här kan låta som hårklyvning, men ordval har en betydelse i debatten och hur människor uppfattar alternativen. Det såg man alldeles tydligt också då de i Tammerfors gjorde sig redo att fatta beslut om bussar eller spårvagnar.
Fullmäktigemötet som sade ja till spårvagnar pågick i över sex timmar. Mötet är något av den finländska lokalpoltikens mest extrema exempel på hur påhittiga politiker kan vara då det gäller att finna argument mot något, i det här fallet spårvagnar.
Spårvagnsmotståndarna varnade för familjeföretag som går i konkurs och barn som blir utan julklappar, hur döva blir överkörda då de inte hör spårvagnen, hur folk kommer att begå självmord genom att kasta sig framför vagnarna (plus många till, som de som finns allra högst upp här på sidan).
Det fanns också paralleller till den Västmetrodebatt som fördes i huvudstadsregionen. I huvudstadsregionen var det särskilt Esbobor som varnade för hur det skulle gå då alkoholister och brottslingar plötsligt skulle hoppa på metron och ta sig till tidigare så trygga områden.
Med spår blir det lättare för ”fel” folk att röra på sig, tyckte somliga också i Tammerfors.
De första varianterna av det här påstådda hotet har faktiskt redan yppats också i Föli-området.
Rösterna i Tammerfors stadsfullmäktige föll sedan 41–25, så det var kanske ändå aldrig oklart hur det skulle gå. Videoinspelningen av mötet omvandlades senare av Hannes Vartiainen och Pekka Veikkolainen till en nio minuter lång kortfilm, som förevisades på Tammerfors filmfestival.
Vi kan återgå till ledarens första mening: ”Stödet för spårvägar i Åbo är starkt.”
Är eller var starkt?
Efter den tilläggsutredning som presenterades i början av februari kan det har skett en förskjutning i riktning mot bussar. Åsiktsomdirigeringen var så tydlig att det kanske inte var konstigt att frasen ”inga beslut är ännu fattade” var den mest återkommande på presskonferensen.
”Det är inte ogrundat att tro att tjänstemännen försöker valla beslutsfattarna mot superbussalternativet”, som ÅU noterade på ledarplats (7.2).
Priset för trafiklösningen är ett niosiffrigt tal, så det är lätt att förstå att många företag vill hålla sig väl framme. Då osäkerhetsfaktorn i alla jämförelser och kalkyler därtill är betydande – det finns ingen facit, inget perfekt jämförbart alternativ-Åbo – lämnar det mycket utrymme för tolkning och slutsatser.
På Salutorget i Åbo står en spårvagn, Åbo stadsstyrelse reser den här veckan till Nantes, och på fredag åker kanske somliga mediers journalister till Malmö för att titta på dubbelledbussar.
De närmaste månaderna blir intensiva. Mycket ska utredas och debatteras. Det som sker i vår kommer att ha en avgörande betydelse för hur hela regionen utvecklas.
Varför borde vi då bry oss om hur det gick till i Tammerfors? Vi bör bry oss, eftersom debatten också i Åboregionen kan bli lika intensiv och spåra ur, då det finns så starka åsikter. Trafikbeslutet i Åbo och Reso har en så stor betydelse för hur hela regionen utvecklas, att det gäller att hålla huvudet kallt.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.