Varha behöver 2 000 nya bostäder för gemenskapsboende – i Pargas finns det flera exempel redan i dag
– Gemenskapsboende har vissa likheter med serviceboende, men är inte samma sak. En viktig bit med gemenskapsboende är det sociala, som ska bidra till att upprätthålla funktionsförmågan hos de äldre, säger Outi Korpelainen, utvecklingssakkunnig vid tjänster för äldre vid välfärdsområdet Varha i Egentliga Finland.
Boende och aktiviteter
Ett gemenskapsboende är alltså ett boende anpassat efter den äldres behov med tillgång till intressanta aktiviteter.
– Om mat och mediciner är i skick, så hålls man i bättre form längre och behöver mindre hjälp. Då minskar behovet av vård dygnet runt, säger Outi Korpelainen, som medger att det förvisso också handlar om att spara pengar.
Tanken är att de boende själva ska få komma med önskemål då deras servicebehov utreds.
– Det kan vara aktiviteter som främjar den fysiska eller psykiska hälsan, och som görs tillsammans med till exempel tredje sektorn som organisationer eller frivilliga.
Korpelainen säger att den här typen av aktiviteter har funnits också tidigare. Men inom Varha ska verksamheten nu vara mer planerad och mer enhetlig.
PrivatIndividuella behov ska beaktas mer
– Inom tidigare former av äldreomsorg har alla fått allt, även om det inte har behövts. Nu ser vi de äldre mer som individer med individuella behov.
Också själva boendet i ett gemenskapsboende ska utgå från var och ens behov.
– En fråga är om det ska finnas kök eller inte i bostäderna. Det beror på. Om ett eget kök stöder någons förmåga att fortsättningsvis klara sig i vardagen ska det finnas ett kök i bostaden. Andra klarar sig med mikrovågsugn och kylskåp, gemensamma kök samt matservice, säger Korpelainen.
För kommande klienter
Samtidigt understryker hon att den som redan bor på ett boende med vård dygnet runt inte kommer att tvingas flytta till något gemenskapsboende.
– Gemenskapsboendena är för nya klienter. Det gäller för oss att hitta dem som har nytta av gemenskapsboende innan de behöver mer vård än så.
En stor utmaning är bristen på bostäder som fungerar som gemenskapsboende.
Korpelainen säger att det tidigare bara har funnits serviceboende för 0,5 procent av dem som har fyllt 75 år i Egentliga Finland.
– Ett mål nu är att 3 procent av dem som har fyllt 75 år ska ha ett gemenskapsboende år 2030. Det betyder att det behövs massor med nya bostäder.
Hoppas också på privata serviceproducenter
I dag finns det omkring 300 bostäder som fungerar som gemenskapsboende i Egentliga Finland.
Det finns också en möjlighet att få en servicesedel till ett gemenskapsboende, och Korpelainen hoppas att fler privata serviceproducenter skulle erbjuda gemenskapsboenden.
Till år 2030 behövs det inom Varha nämligen 2 000 bostäder till för gemenskapsboende.
– Alla bostäder behöver inte vara nybyggda men måste vara lätta att röra sig i och fastigheten måste fylla brandsäkerhetskrav. I till exempel Portsakoti i Åbo gör vi om 21 bostäder från platser med vård dygnet runt till gemenskapsboende vartefter som de blir lediga, säger hon.
Personalen vid gemenskapsboendena beror på enheterna.
Det kan finnas fast personal, det kan komma en hemvårdare enligt klientens behov eller det kan vara en kombination, där det finns personal på förmiddagarna, medan kvällar och veckoslut sköts av hemvården.
– Många små enheter ligger i samma byggnad som boenden med vård dygnet runt. Då finns det en nattsköterska i huset, men den som behöver hjälp på natten i ett gemenskapsboende ska vanligtvis larma hemvården eller en extern hjälpare.
Ska öka känslan av trygghet
I bästa fall ska tillräckligt med program och folk runt omkring en på dagtid minska behovet av vård på natten.
– En viktig grupp som vi inte riktigt når i dag är äldre som använder mycket vårdtjänster på grund av ensamhet och en känsla av otrygghet. Deras funktionsförmåga kunde förbättras i ett gemenskapsboende.
Också i fortsättningen kommer Varha att ha serviceboenden med vård dygnet runt, men antalet platser minskar, medan gemenskapsboende ska bli allt vanligare, också för äldre par.
Outi Korpelainen hoppas på en attitydförändring bland äldre, där många i dag envist bor kvar i sitt gamla egnahemshus.
– Jag hoppas att man inte skulle härda ut alltför länge, om bostaden inte fungerar då man blir äldre och det är långt till service och man inte har bil. Då skulle gemenskapsboende kunna vara en bättre lösning.
Men äldre säger att de gärna skulle flytta till ett boende, men att det inte finns några platser?
– Det är kommunerna som borde se till att det finns alternativ till att bo kvar i ett egnahemshus och att det skulle finnas vanliga seniorbostäder att hyra.
Gemenskapsboende
Finns med som en ny boendeform i socialvårdslagen sedan 1.1.2023.
En viktig del är den sociala biten, som ska bidra till att upprätthålla funktionsförmågan hos äldre.
Exempel på gemenskapsboenden inom Varha i dag är Tennbyhemmet och Björkebo i Pargas. I Björkebo finns det också platser med vård dygnet runt.
Grannas i Nagu och Regnbågen i Korpo liksom Aftonro i Iniö har också gemenskapsboenden vid sidan av vårdplatser med vård dygnet runt.
Inom Varha har Pargas näst flest, 68 bostäder, för gemenskapsboende.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.