Uppdaterad: Varha kan bli tvunget att minska personal – också det svenska området kan slopas
Varha står inför stora sparåtgärder. Välfärdsområdet i Egentliga Finland måste spara nästan 80 miljoner euro under nästa år.
Före år 2027 måste Varha banta utgifterna med sammanlagt 270 miljoner euro.
Hur ska Varha kunna spara sådana enorma summor, styrelseordförande Sanna Vauranoja, Samlingspartiet?
– Det första skedet handlar om att spara pengar i nästa års budget. Vi ser över personaldimensioneringen, så att den följer det som lagen kräver, men inte överskrids.
Också servicekriterierna ska ses över så att de är enhetliga i hela välfärdsområdet.
Ett mer omfattande sparprogram på kommande
Utöver det här ska ett mer omfattande sparprogram sys ihop.
– Vi har bara börjat behandla det, men det torde handla om effektivare vårdstigar, förändringar i servicenätet, mer digitala tjänster och fler mobila enheter, svarar Vauranoja.
Hon påpekar att en viktig del förstås också är allmän sparsamhet.
Arkiv/Jenny Paalijärvi Lagen styr
Varha ska fokusera på kunderna och på de lagstadgade uppgifter som välfärdsområdet måste ordna för sina invånare.
– Utbudet av service och servicenivåerna ska bygga på det som står i lagen och den finansiering som finns, svarar Vauranoja.
Hon säger att Varha måste ha en så smidig organisationsmodell som möjligt.
– Administrationen måste vara i proportion till den personal som jobbar direkt med kunderna.
Viktigt är också att beslutsfattarna har information om de olika serviceenheternas kostnader och att kostnadsnivån är under kontroll.
Hon säger att välfärdsområdet också måste våga förnya och ständigt förnya sig, för kundernas bästa.
Omställningsförhandlingar kan bli aktuella
De senaste dagarna har flera andra välfärdsområden meddelat att de inleder omställningsförhandlingar.
Det här kan bli aktuellt också inom Varha.
– Vi måste också bereda oss på att se över helhetsbehovet av den personal som inte jobbar med kunder. Det kan leda till eventuella omställningsförhandlingar, säger Vauranoja.
Det svenska området kan slopas
I dag bildar Kimitoön, Pargas och svenska Åbo ett eget område, område 4. Det ryktas att Varha planerar att slopa den här områdesindelningen för att spara pengar.
Hur går det med den svenskspråkiga servicen om områdena slopas?
– Det här är inte något som vi har behandlar i välfärdsstyrelsen. Enligt vår förvaltningsstadga är det den operativa ledningen som kan fatta den här typen av beslut. Inom tandvården har man till exempel redan slopat områdesindelningen.
Sanna Vauranoja påminner om att indelningen i områden från början var tänkt som ett stöd för en övergångstid.
– Områdena var inte tänkta att bli en permanent organisationsmodell.
Hon understryker samtidigt att styrelsen kommer att följa med situationen gällande områdenas framtid.
Artikeln uppdaterad kl. 22.40 med sista meningen.
Här i oktober har jag besökt hälsocentralen i Pargas 2 gånger och då tyvärr båda gånger träffat läkare som inte kunde svenska. När man ringer dit och beställer tid så går samtalet oftast på svenska men nog håller svenskan på att försvinna härifrån.
Har Varha överhuvudtaget personal som kan svenska? De gånger jag varit i kontakt med Varha så har jag blivit ombedd att tala finska!? I styrelsen finns det väl en och annan som kan svenska men det hjälper inte ” patienten ”.
Maria Jonsson, AI kommer att förändra mycket av många arbeten, vissa kommer helt att försvinna. Detta gäller även vården, automatisera t.ex rapporter och journalskrivningar, robotar som tar hand om patienterna och då behövs ännu färre anställda.
Så som vården ser ut idag så kanske det ÄR ett bättre alternativ än att möta sura personer som inte orkar med sin vardag. Kanske Kårkulla borde testa och köpa en humanoid som hjälpreda och klienterna skulle få en ny vän. Man har testat detta på flera servicehem för äldre i USA, Kanada, Japan… med positiva resultat och boende har gillat detta, de känner sig inte lika ensamma och deppade.
Till Nina: Vi får se, mig övertygar du i varjefall inte.
Inom Kårkulla finns tyvärr några enheter med full bemanning (upp till 5 arbetstagare som sitter på soffan 8 timmar om dagen) trots att så gott som alla brukare är på sina respektive ”arbetsplatser”. Vad gör då personalen på dagarna? Jo, dom skriver rapporter! Måste bli enorma mängder rapporter till slut? Finns nog alltså möjligheter att spara genom att säga upp folk! Men enhetscheferna saknar mod. H: anställd inom Kårkulla
Till Ylva: det är precis tvärtom! De som konkret jobbar inom vården, på det sk. verkstadsgolvet kommer inte att beröras av möjliga personalminskningar. Det behövs ju där i stället ännu många fler. H. Nina Söderlund, styrelsemedlem, Vänstern
Som vanligt började man i fel ända med att anställa en hel hop med olika högavlönade chefer som behövt massa tid för att alls få nåt hum om situationen och lägga sig in i arbetet.
Fanns och finns fortfarande mycket bra kunskap inom de tidigare organisationerna men nu ska man börja omorganisera med början bland golvfolket (lägre nivån av personalenen) de som utför de verkligt viktiga jobbet och kan utföra sitt jobb utan idiotiska regler och anvisningar som utarbetats bakom ett skrivbord av personer som aldrig ens haft riktiga arbetskläder på eller ens vet hur en kronikerblöja mm. ser ut, men hopen av chefer sitter stadigt kvar.