Susanna Landor 24.10.2023 05:001

På torsdag inleds en förberedande rättegång mot 26-årige Aleksanteri Kivimäki . Han misstänks för dataintrång i psykoterapicentret Vastaamo, som hade mottagning också i Åbo och Björneborg. Enligt förundersökningen omfattar härvan över 33 000 brott och antalet målsäganden är över 21 000.

Kivimäki står åtalad för grovt dataintrång, spridning av information som kränker privatlivet, försök till grov utpressning och 20 fall av grov utpressning. Offren är terapiklienter vars uppgifter Kivimäki, enligt åtalet, kom åt genom att hacka Vastaamos patientdatabas.

Rättegången, som kör i gång på allvar i mitten av november, är den största någonsin i Finland, räknat i antalet målsäganden.

Åklagaren kräver sju års fängelse för Kivimäki. Frågan är om det kan anses vara rimligt med tanke på den skada som hackaren har åsamkat andra – i detta fall tiotusentals människor som drabbats av en stressande och traumatisk upplevelse och i vissa fall också av ekonomiska förluster.

Vår nuvarande strafflag ter sig som ett trubbigt verktyg då det gäller omfattande teknologiska brott som drabbar en stor skara oskyldiga. Ändå har dataintrång och cyberattacker utförts under flera decennier och borde inte komma som en överraskning för någon vid det här laget.

Vi kan alltså inte skylla på att den teknologiska utvecklingen har varit för snabb för lagstiftarna, men det oaktat står vi nu inför ett brott som till sin omfattning drabbat fler än vi kunnat föreställa oss och som raserat mångas integritetsskydd och psykiska hälsa.

I en intervju för tidningen Iltalehti säger Tatu Hyttinen , som är biträdande professor i straffrätt vid Åbo universitet, att vi borde fundera på om straffen för den här typens brott står i relation till straffskalan för andra brott. Hyttinen jämför med grova narkotikabrott där maximistraffet är tio år. Är sju år då skäligt för Vastaamo-hackaren?

Det handlar också om den straffrättsliga relativitetsprincipen som innebär att straffet ska dimensioneras enligt brottets art och ställas i relation till hur allvarligt brottet är. Ju mer planerat och systematiskt brottet är och ju fler som drabbas, desto strängare straff, säger vår strafflag.

Räcker skalan till då offren är fler än 21 000?

Jämfört med många andra länder anses straffskalan i de nordiska länderna vara mild, men i både Sverige och Finland har det under de senaste åren höjts krav på skärpta straff på grund av växande brottslighet. I Sverige utnyttjar kriminella gäng lagen genom att rekrytera minderåriga som inte riskerar lika allvarliga straff som äldre.

I Finland avslöjar nu Vastaamo-läckan hur en enda person genom att använda en dator kan åstadkomma massiv skadegörelse.

Men offren kan inte klumpas ihop till en anonym massa.

Straffet borde sättas i relation till att över 21 000 individer utsatts för en systematiskt utförd kriminell handling. Att varje offer har tusentals olyckssystrar och -bröder ska inte ge mängdrabatt när det gäller straffrättsliga påföljder för hackaren.

Susanna Landor
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln