Nya Åland 28.05.2022 11:32

Det har pratats mycket om alla ringar på vattnet för åländsk ekonomi som kommer med en utbyggd havsbaserad vindkraft.

I den ingår behov av ny hamnkapacitet för en hel bygg- och underhållsflotta, nya kajer och lagringsytor motsvarande tre fotbollsplaner. Samt hundratals arbetstillfällen som också kräver bostäder och logistik.

– Vi vill att ålänningarna själva får möjligheten att göra det här, säger Anna Häger, Ilmatars nya regionchef på Åland.

Hård konkurrens att vänta

OX2 och nu senast nybildade bolaget Ilmatar Offshore, har etablerat sig lokalt på Åland för att få bästa tänkbara position inför framtida auktioner på landskapets havsområden och tar samtidigt sikte på hela Östersjön och Bottenhavet. Men flera intressenter finns i kulisserna. Och man räknar med hård konkurrens om alla resurser.

– Vi behöver engagera lokalbefolkningen, säger Anna Häger som tillträder som regionchef på Ilmatar i juni, men redan är på plats i det provisoriska kontoret.

Nya Åland/Stefan Öhberg

Hon säger att det redan finns ett stort intresse från det lokala näringslivet och pratar om att jobba lokalt både i det stora och i det lilla – i alla lager.

– Vi tittar alltid på vilka lokala resurser det finns. Om det rör sig om att producera exempelvis en reklamfilm vill vi att reklambyrån är lokal, för de förstår sin befolkning bäst, säger hon och fortsätter:

– Och vi vill veta hur hamnarna ser på framtiden, har de förutsättningar att växa så vi kan ta transporter och lagring här. Hur mycket kan vi ta till Åland?

Och det är mycket som ska tas till Åland i så fall, främst delar till jättelika vindmöllor och en flotta som bygger och sköter drift.

Förvaringen är väldigt viktig för att kunna mellanlagra de runt 150 meter långa vingbladen som kommer i ett stycke. Tekniken för att bygga tornen till vindmöllorna utvecklas hela tiden, och kan idag innebära att de byggs upp till havs eller bogseras ut.

– I England ockuperade de ett antal fiskehamnar. Det vi behöver är hundra meter kajplats med tre meters djup och lagringsplats i samma storlek som en fotbollsplan. Och jag gissar att vi kommer behöva minst tre sådana, säger Ilmatars marina rådgivare Martti Leinonen.

Nya Åland/Björn Nylund

Ilmatar har definierat Långnäs som huvudspåret för detta. Där kan området innanför kajen för de stora färjorna bli aktuellt för utbyggnad och muddring. Men i den senare driftsfasen kan även en egen hamn vara aktuell.

– Det är svårt att få till ett nytt hamnbygge på Åland. Det saknas något på norra sidan. Vi har kikat lite på det, men även om vi spekulerar i det kan det röra upp känslor. Det bästa är att utnyttja de resurser som finns, säger Anna Häger.

Detta är behovet per aktör. Och flera kan komma att jobba samtidigt.

– När de här projekten kommer igång så kommer det krävas mycket bostäder. Det kan bli ganska jobbigt att pendla för de specialister som måste komma utifrån, säger Anna Häger.

– En flaskhals är arbetskraften. Vi vet inte om den räcker till. Ålänningarna kommer då inte gå arbetslösa.

Ilmatar har också kartlagt vad Högskolan på Åland erbjuder för utbildningar idag och hur befintlig kursverksamhet kan kompletteras.

– Vi har initierat ett utbyte med ett universitet i England som tillhandahåller den här typen av kurser och utbildningar. Min förhoppning är ju att Högskolan Åland ska få det stöd som de behöver och de nätverk som vi sitter på för att kunna starta upp en offshoreutbildning där man också har kompetens för isförhållanden vilket är något som eftersöks på flera ställen i Norden, säger Anna Häger.

– Vi tror så starkt på att Åland kan bli nästa energihub i Norden.

Stor hamnutbyggnad är att vänta

Om vindkraftsprojekten till havs förverkligas kommer det att ställas höga krav på hamnkapacitet på Åland.
Berghamn i Eckerö ligger närmast av de befintliga hamnarna. Men den är i dag för liten på flera sätt.

– Det är en sådan grandios skala i byggfasen, men det är väl inte helt omöjligt att vår hamn skulle kunna fungera som en sorts underhållshamn, med viss modifikation, för en existerande vindkraftspark, säger koncernchefen Björn Blomqvist.

En utbyggnad som även klarar både fartyg och lagringsytor under byggfasen skulle få en väldigt stor påverkan på omgivningen.

I Långnäs däremot finns det idag bättre förutsättningar för det behovet. Den ligger dessutom strategiskt till för att vara en hub för de planerade projekten både norr och söder om Åland. Enligt Ilmatar har man redan fått positiva besked kring framtida möjligheter både för mellanlagring av vindmöllor och vingblad och utbyggnad av kaj.

Ronny Eriksson, vd för Långnäs hamn, har varit i kontakt med OX2 och Ilmatar.

– Vi kan inte säga att det finns någon specifikation ännu för vad som kommer att behövas och vilka önskemål det finns. Vi har en hög beläggning på de kajer vi har i dag. Det beror förstås på storleken på fartygen och hur länge de ligger inne om de skulle räcka till som de är.

Infrastrukturminister Christian Wikström säger att han inte ser något problem med att bygga ut hamnkapacitet i tid, men att det ännu är för tidigt att planera den. Det offentliga och det privata behöver sannolikt också dela på kostnaderna.

– Vi behöver bli bättre på det partnerskapet. Den som vinner i det här projektet får en ganska stor roll för vad som passar bäst. Sedan vill vi förstås ha en hamn som passar det övriga åländska näringslivet också.

Med fullt utbyggd vindkraft till havs väcks frågan om en helt ny hamn för underhållsflottan.

– Det är klart att det är alltid intressant med bättre infrastruktur som gynnar hela Ålands import- och exportnät. Men för att bygga en ny hamn så behöver det finnas någonting som drar den, som det här vindkraftsprojektet. Men det får konsekvenser för vägnätet också. Det behöver dimensioneras efter last. Våra hamnar i dag är ju belägna längs med huvudvägarna.

Björn Nylund

Nya Åland
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln