Virtuell vajer sänker behörighetskraven vid Skärgårdsvägens flaskhals mellan Nagu och Korpo
Finferries söker för tillfället en färjeskötare och två färjeförare till färjepasset mellan Nagu och Korpo, där landets största vajerfärja ska inleda trafiken i början av 2023.
Passet mellan Pärnäs och Retais blir alltså ett vajerpass, men inte i traditionell mening.
Den nya hybridvajerfärjan är utrustad med en virtuell styrvajer som möjliggjorts i och med ändringen av lagen om trafiksystem och landsvägar som trädde i kraft i mars i år och den föreskrift om vajerfärjors styranordningar av Transport- och kommunikationsverket Traficom som trädde i kraft i september.
Den virtuella vajern är ett visuellt hjälpmedel som hjälper föraren att hålla rätt kurs i förhållande till färjepassets mittlinje.
Större ansvar men lägre krav?
Den nya färjan tar betydligt fler bilar och passagerare ombord, men kraven på den som kör färjan är betydligt lägre.
I nuläget trafikeras färjepasset av den frigående färjan Prostvik 1 med Nagu 2 som reservfärja. Kapaciteten på de här färjorna är cirka 30 respektive cirka 16 personbilar.
Arkiv/Anja KuusistoDen nya färjans kapacitet är över 60 procent större än Prostvik 1:s kapacitet – vilket betyder 48 personbilar. Samtidigt sänks kompetenskravet för den som kör färjan i och med den virtuella vajern.
Två ombord också framledes
Ser man till behörighetskraven som Finferries ställer ska färjeföraren vara minst 18 år gammal och ha avlagt vajerförarintyg (det är operatören som beviljar intygen, Finferries har utvecklat en egen förarexamen), VHF-certifikat för maritim radiokommunikation, intyg på att man behärskar minst nödförstahjälp samt Vägskydd 1-intyg (webbkurs).
NTM-centralens projektchef för landsvägsfärjor Tapani Jaakkola bekräftar att den nya hybridlandsvägsfärjan som ska tas i bruk mellan Nagu och Korpo de facto är en vajerfärja med virtuell styrvajer enligt gällande lag och föreskrift.
– Till skillnad från övriga vajerfärjor kommer den nya färjan ändå att ha en bemanning på två personer, en färjeförare och en trafikdirigerare. Bemanningen på Prostvik 1 i dagens läge är likaså två personer, en befälhavare och en däcksman, säger Jaakkola.
Helt okej att korsa farled
I och med att den kommande vajerfärjan har en virtuell vajer – inte en fysisk – finns det enligt Jaakkola heller inga hinder för att den ska vara i trafik tvärs över en farled för handelssjöfart.
– Den virtuella vajern är med andra ord en teknisk ändring som möjliggör vajerfärjetrafik på passet i fråga.
Bergqvist skeptisk till hur det gick
Riksdagsledamot Sandra Bergqvist (SFP) från Nagu som själv varit med om att behandla lagförslaget som godkändes i mars är inte helt övertygad om att utfallet blev som man hade tänkt sig.
– Ett av riksdagens beslut var att man skulle utreda behörighetskraven för vajerfärjeförare i och med att de blivit betydligt större med åren. Vi talar inte längre om en liten färja med några enstaka bilar, utan i det här fallet om en färja med samma tekniska utrustning som Elektra och Altera har. Jag ifrågasätter starkt om man faktiskt upprätthåller trafiksäkerheten med den här lösningen, säger hon.
Olycksutredare rekommenderade annorlunda
Olycksutredningscentralen rekommenderade redan i samband med att vajerfärjan mellan Palva och Teersalo i Velkua körde på grund i december 2018 (då med frånkopplad styrvajer på grund av isförhållanden) att Kommunikationsministeriet borde bereda en lagändring som leder till att vajerfärjor definieras som fartyg. Navigeringskunskap med radar ansågs också vara ett grundkrav enligt olycksutredningscentralen.
Uppdaterad 12.12 kl. 12:17 med korrigering av ett räknefel. 48 personbilar är den ungefärligt korrekta siffran för den nya färjans kapacitet, inte 75 personbilar.
Under rubriken för detta problem är en hel del sakkunnigt och mindre kunnigt kommenterat gällande det man nu tänker gå vidare med inom färjtrafiken Nagu – Korpo. Det föreligger inget tvivel och ej heller någon oklarhet i, att beslutet om virtuella vajerfärjor är taget av personer, som ingen kunskap eller erfarenhet synes ha inom det som ändå bör klassas sjöfart. Det säger sig självt, att detta system med virtuell vajer är en drastisk försämring av säkerheten på sjön och det utan att beakta människorna, utan tydligen har man närmast tänkt på någon besparing och en icke så förnuftig prövning av ett avvikande system. Även idag är det få så idiotsäkra system inom sjöfarten, att de skulle ersätta den kunniga människan, även om det för all del testas för helt personalfria fartyg. Ändå påstår jag, att vi inte där med våra tester och samma tvivlande frågor kommer upp på bordet gällande färjor drivna av virtual vajer. Jag hoppas verkligen man lyssnar i detta skede till sakkuniga inom sjöfarten och glömmer föreslagna tramssystem, eller önskar man att ett haveri skall först hända, innan man åtgärdar nödvändiga ändringar. Alla klarar inte av att simma iland till någondera sidan om t.ex en förödande kollission skulle hända i sundet.
Förr i tiden var allting bättre. På 1600-talet fanns det överhuvudtaget inge behörighetskrav till sjöss. Det fanns nog inga sjövägsregler heller. På 1800-talet beslöt dessvärre Ryska Senaten att lotsarna i våra vatten skulle avlägga lotsningsprov. Och på den vägen är vi. Ännu på 1900-talet kunde man köra bil utan skolning och så vidare. Det finns inte för nuvarande ngra krav på att det skall vara sjökaptener på färjorna. Motsvarande färjor utan virtuell ledning har väl inrikes skeppare eller förare. Förr i tiden var allt mindre och det fanns inte ngn trafik att nämna. Så att jämföra fiskare på 1600-talet med dagens förhållanden är nog litet att ta till.
Vi pratar inte om ett sund som vem som helst kan se över till andra sidan, när som helst. I mörker som ch dimma eller tät snöyra ser man inte ens halva vägen. När värdet slår till och den virtuella vajern tappas bort är det radarnavigering som gäller. Färjpasset korsar dessutom 10 m farleden till Utö, som trafikeras av en hel del handelsfartyg. Även dom bör man ha uppsikt över. Antagligen skulle den borttappade färjan vara tvungen att följa alla sjövägsregler på sina irrfärder.
Att köra en färja över ett sund som är några hundra meter brett behövs väl inte så stor kunskap om navigering. Ävenom väderleksförhållanden är utmanande så kan vem som helst med god synförmåga och hörsel och adekvat utbildning, köra färjan över till andra sidan. Förr i tiden anlitades fiskare för att lotsa stora fartyg genom skärgården in till hamn, dom hade inga sjökaptensbrev.
Vad gör denna friskförklarade 18 åring när han tappar bort den virtuella vajern i dimma och dåligt väder? Det gamla Sjöfartsverket var ett kompetensverk och skulle förmodligen aldrig ha gått med på detta. Var kompetensen finns hos Traficom vet jag inte, men inget vet dom om sjöfart. Det bevisar dom om och om igen. Hoppas att någon nu tar sitt förnuft till fånga
Hur är detta möjligt där är ju farled nu måst nog Herr Rosin o company tänka över detta vanlig cittari kassa kan komma nu o köra färja
Man saknar faktiskt gamla Sjöfartsverket och de kompetenta tjänstemännen där!
En sådan här lag hade aldrig kommit till under deras tid!
Den blinda tron på en fungerande teknik leder oss till sådana lösningar. Kabelfärjan var ett fartyg som hela tiden var FYSISKT ledd och behövde därför inte behörighet i navigation. Man hade förstås rätt att lägga av styrvajern när det uppstått på vintern en ränna i isen som vägledde fartyget. Men att dilla om virtualitet i detta skede är helt emot grundprincipen på varför vajerfärjan kan köras av en friskförklarad 18-åring. Största skulden på riksdagen som stiftade lagen, men nog är det besvärligt att Traficom, som säger sig övervaka sjösäkerheten i Finland, har godkänt att lagen skrivits i sin nuvarande form. På ELY-centralen finns överhuvudtaget ingen sjöfartskunskap, så dem skall vi inte blanda in hit. Tyvärr har chefen på Olycksutredningsverket bytt, och den nuvarande har tyvärr inget emot detta vidriga förfarande. Det dock mest löjliga i sammanhanget är att en taxibåt som startar från Pärnäs samtidigt med ”vajerfärjan” och har två passagerare ombord till Nötö, skall ha nautisk behörighet, medan ”vajerfärjan som kör med samma utrustning inte behöver det. Vi får hoppas att riksdagen inser sitt misstag och gör snabba förändringar i lagen. Annars är den goda nyheten att det i Korpo och Houtskär finns sjöfarare i mängder. Vi får hoppas att det sitter ngn i en bil på färjan när det drar ihop sig.