Carina Holm 04.03.2022 10:11

I november 2019 beslöt Åbo stadsfullmäktige att en utredning av stadens hälsocentralnät och munhälsovård ska göras.

Som en del av det ekonomiska åtstramningsprogrammet vill staden se över var man har sina hälsocentraler i dag och vilka ändringar som borde göras.
Nu är utredningen klar.

Arkiv/Mikael Piippo

Att fastigheten Åbolands sjukhus, som inte längre är någon egen fristående enhet utan en del av sjukvårdsdistriktets verksamhet sedan 2020, skulle bli en social- och hälsovårdscentral med svensk service lyfts fram i utredningen.

Det finns en notering i Åbo stads budget för i år om att ett mål när social- och hälsovårdsreformen genomförs är att man strävar efter att grunda en egen vård- och socialcentral för den svenska servicen i samband med sjukhusfastigheten på Kaskisbacken.

Välfärdsområdet fattar besluten

Samtidigt konstaterar man från stadens sida att det inte är staden som kan fatta något beslut om det här, eftersom beslutsfattandet nu överförs till det nya välfärdsområdet.

SFP:s Niklas Guseff har suttit med i sjukvårdsdistriktets styrelse och är nu medlem i välfärdsområdets styrelse, som tillsattes i onsdags.

Hur länge dröjer det innan det nya välfärdsområdet kan fatta beslut om hälsocentralnätet i Åbo, till exempel?

– På ett allmänt plan kommer det inte att fattas några beslut om servicenätverket i år av välfärdsområdet. Den typen av beslut går till nästa års sida, då välfärdsområdet har startat upp.

Pressbild

När det gäller Åbolands sjukhus och tankarna om att sjukhusfastigheten på Kaskisbacken kunde blir en social- och vårdcentral för svensk service säger han det finns vissa planer.

– Vårt syfte är att starta ett pilotprojekt som kunde framskrida redan i år.

Enligt stadens utredning kunde en sådant nytt vårdcentrum på Kaskisbacken också gynna andra Åbobor i centrum än dem som behöver svenskspråkig service.

Hantverkaregatans lokaler räcker inte till

Hälsostationen Centrum på Hantverkaregatan 2 ska i dagsläget betjäna en befolkning på över 70 000, medan den nuvarande svenska mottagningen vid Tallbackens hälsocentral enligt uppgifter från juli i fjol betjänar en befolkning på över 3 280 personer.

I utredningen konstateras att det skulle minska trycket på Centrumcentralen betydligt om omkring 25–30 000 Åbobor kunde föras över till den nya enheten i Kaskisbacken, som skulle ligga mellan hälsocentralerna i Tallbacken och centrum.

I så fall kunde den nya centralen betjäna till exempel dem som bor på södra sidan om Aura å, i Tranbackaområdet, Kuppis och universitetsbacken.

Samtidigt kan Åboborna som bekant välja vid vilken hälsovårdscentral de vill få service och fler än 6 700 personer hade i juli fjol valt någon annan än sin närmaste central. En del har också valt hälsocentraler som inte finns i Åbo.

Nya Resecentret är också ett alternativ

Centrumstationens hyresavtal gäller till 2029. Redan länge har man konstaterat att lokalerna inte är ändamålsenliga för den nuvarande verksamheten, och att man stundvis har haft problem med inneluften i fastigheten.

När hyreskontraktet går ut skulle det därför vara ändamålsenligt att antingen flytta till nybyggda lokaler eller till någon fastighet som har gjorts eller görs om till hälsocentral.

Det kommande Resecentret lyfts fram som en möjlighet.

Staden konstaterar i sin utredning att flera av de nuvarande hälsocentralerna är problematiska.

Dels är lokalerna otillräckliga i förhållande till befolkningstillväxten, dels är fastigheterna gamla.
Den nyaste hälsocentralen i Åbo finns i Runosbacken och den är sexton år gammal och byggd 2006.
De flesta hälsocentraler finns i fastigheter från 1980-talet.

Det betyder problem med tanke på arbetssäkerheten och möjligheterna att använda dem flexibelt är begränsade. Många av dem har också problem med inneluften.

Bland annat hur de här frågorna ska lösas blir något som nu småningom övergår från staden till välfärdsområdet.

Carina Holm
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln