Förflytta dig till innehållet

Coronakrisen hotar att sänka Ålands ekonomi – ”Vi kommer att bli tvungna att se över den offentliga verksamheten”

Henri Forss/SPT
en kvinna i svart jacka
Lantrådet Veronica Thörnroos tror att landskapsregeringen blir tvungen att fatta tuffa beslut för att klara ekonomin efter coronakrisen.

För ett år sedan såg saker och ting rätt bra ut på Åland.

Arbetslösheten var låg och befolkningen ökade, främst genom inflyttning från utomnordiska länder. Ekonomin gick bra. Visserligen sjönk Ålands bnp med 6,9 procent till 1,25 miljarder år 2018 (se fakta), men de föregående fem åren hade man gått på plus och det är alltid något.

— Nu ser det betydligt allvarligare ut, säger Ålands lantråd Veronica Thörnroos (Åländsk Center), som leder den åländska landskapsregeringens arbete – i praktiken Ålands statsminister.

Trots att coronaviruspandemin, som slagit till mot mänskligheten i etapper från och med januari, har skonat Åland ur ett medicinskt hänseende, har den åländska ekonomin drabbats hårt av de åtgärder som syftat till att bekämpa smittspridningen.

I hela Finland väntas bnp sjunka med 4,5 procent i år, enligt Finansministeriets senaste prognos. På Åland ser det värre ut.

— Vår bnp ser ut att sjunka med 16 procent i år. Det är betydligt mer än i Finland och Sverige. Vi har också fått betydligt högre arbetslöshet, troligtvis på lång sikt. Det som är den stora utmaningen är sjöfarten.

Ålands arbetslöshet ligger vanligtvis på 2–4 procent. I våras, när Finland stängde gränserna och passagerarfärjorna mellan Finland, Sverige och Estland tvingades stannade i hamnarna, reagerade rederierna med samarbetsförhandlingar och permitteringar. Därefter spred sig samarbetsförhandlingarna till rederiernas underleverantörer och turismbranschen.

I maj steg arbetslösheten till 13,4 procent, den högsta nivån på nästan trettio år, varefter den sedermera sjunkit till 10,0 i september och 9,2 procent i december.

I hela Finland steg arbetslösheten i maj till 16,5 procent och sjönk i september till 12,0. Men då låg den också på 6–9 procent före coronan – vilket innebär att den relativa förändringen är mindre.

— Åland är ett land mitt emellan Finland och Sverige. Vi är beroende av trafik och utbyte både österut och västerut. Och de här länderna valde helt olika förhållningssätt för hur man skulle hantera den här krisen. Det gjorde att vi drabbades dubbelt, säger lantrådet Thörnroos.

Åland i siffror

Åland har strax över 30 000 invånare.

Ålands bnp var 1,25 miljarder euro år 2018 och 1,32 miljarder 2017. Minskningen 2018 berodde till största delen på att finansbranschens vinster sjönk efter flera starka år samtidigt som sjöfarten hade ett olönsamt år. Uträkningen för 2019 är ännu inte klar. Hela Finlands bnp är cirka 240 miljarder.

På grund av coronapandemin väntas Ålands bnp sjunka med 16 procent under år 2020. År 2021 väntas bnp öka med 9 procent.

Ålands offentliga sektors budget för 2020 ligger på kring 410 miljoner euro. I budgeten ingår ett underskott på kring 20 miljoner. En stor del av coronakostnaderna för i år har finansierats genom upplösning av reserver av penningautomatmedel – det vill säga sparpengar. Sammanlagt har coronan kostat landskapet kring 35 miljoner euro.

År 2021 väntas Ålands offentliga sektor göra ett budgetunderskott på drygt 90 miljoner euro.

År 2021 väntas också bli det första året då Ålands landskapsregering blir tvungen att låna pengar för att klara ekonomin.

När gränserna stängdes blev det stopp för de svenska turisterna, som annars utgör nästan hälften av dem som besöker Åland. Den åtgärden var inte helt lätt att svälja på Åland.

Detsamma gällde regeringen Sanna Marins (SDP) beslut att stänga restaurangerna och skolorna i hela landet, även om Åland knappt hade haft ett enda fall vid den tidpunkten.

Fortfarande är antalet bekräftade fall av covid-19 lågt i landskapet. Sedan mitten av mars har Ålands hälso- och sjukvård bekräftat endast 55 coronafall, varav inget haft dödlig utgång.

— Det var inte helt lätt att få allmänheten att förstå varför det skulle vara på det viset, säger Thörnroos.

Hon anser ändå att regeringens coronaåtgärder sannolikt bidragit till det goda coronaläget på Åland. Hade gränserna förblivit öppna hade Åland sannolikt blivit en transitpunkt för viruset – såväl öster-, väster- som söderifrån.

Men det finns en gräns för när reserestriktionerna blir för tunga för landskapet och den gränsen närmar sig, vecka för vecka.

— Vi är otroligt beroende av sjöfarten och turismen. Om inte det blir möjligt att resa till och från Åland, om inte gränserna öppnas upp, då vet jag inte hur vår turism och sjöfart ska överleva.

Och detsamma gäller Ålands offentliga ekonomi. I år kommer landskapets räkenskaper att visa ett rätt hanterligt underskott på cirka 20 miljoner. Det beror på att Åland finansierade största delen av de åtgärder som syftade till att bekämpa coronakrisen genom att upplösa reserver ur penningautomatmedel – i stället för att låna på den globala penningmarknaden som regeringen. De upplösta reserverna uppgick till 32,9 miljoner, enligt landskapsregeringens andra tilläggsbudget för 2020.

Men nästa år kommer minuset att ligga på cirka 90 miljoner, vilket är nästan en fjärdedel av den åländska offentliga ekonomins storlek – drygt 400 miljoner euro om man utesluter kommunerna.

För att klara det kommer landskapet Åland att tvingas skuldsätta sig – för första gången i sin historia.

Men det kommer också att innebär andra, mera synliga och därmed kanske mindre trevliga, åtgärder.

— Det blir en stor utmaning. Vi kommer att bli tvungna att se över den offentliga verksamheten. Med största sannolikhet måste vi sänka nivåerna. Alltså att det blir en försämrad välfärd. Jag har svårt att se något annat, säger Thörnroos.

Det här är en politisk diskussion som delvis redan är i gång i Ålands parlament, lagtinget. Besluten om den åländska välfärdens framtid ska fattas i början av 2021.

— Jag skulle tro att det gäller skolan, dagvården, äldrevården och sjukhusvården. I och med självstyrelsen har vi inte kontroll över alla politikområden, säger Thörnroos.

Sjöfart, chips och stödpaket

Linnéa Johansson är avdelningschef för näringsavdelningen vid landskapsregeringen. På fastlandet skulle hennes position motsvaras av kanslichefen på ett ministerium. Hon är den ledande tjänstemannen på sin avdelning och djupt insatt i den åländska ekonomins särdrag.

— Den åländska ekonomin är en liten, öppen ekonomi som är väldigt beroende av export. Sjöfarten är vår kärnkompetens och motorn i vår ekonomi, speciellt rederiverksamheten. Många andra maritima regioner har andra specialiseringar, till exempel varvsindustri eller frakthantering, men hos oss är det rederiverksamheten, säger Johansson.

För tjugo år sedan stod sjöfarten för upp till 40 procent av Ålands bnp, i dag har den sjunkit till under 20 procent. Ålands ekonomi har diversifierats, men en del av nedgången beror också på utflaggningar.

Viking Line, Eckerö Line, Godby Shipping och Lundqvist Rederierna är för närvarande de största aktörerna i sjöfartsbranschen. Ålänningarna utgör en minoritet bland deras tusentals anställda, vilket talar om branschens betydelse för örikets ekonomi.

Åland har drygt 30 000 invånare medan Viking Line i fjol sysselsatte i medeltal över 2 600 personer. Eckerö Line sysselsatte kring 900.

Sjöfarten, senast färjetrafiken i Östersjön, har format det åländska näringslivets sammansättning. Kring sjöfarten har sedan mitten av 1900-talet uppstått ett kluster som består av tekniska, juridiska och finansiella tjänster. Och så klart även turismen. Det finns en del industri på Åland, till exempel tillverkar Åland slangar för medicinskt bruk som säljs överallt i världen, men överlag är den rätt liten.

Därtill har Åland ett förhållandevis stort jordbruk, i synnerhet då det gäller potatis, lök och äpplen. Upp till 60 procent av alla inhemska äpplen som säljs i Finland är odlade på Åland.

Henri Forss/SPT
Avdelningschef Linnéa Johansson har haft fullt upp med att rädda Ålands näringsliv sedan coronaviruspandemin slog till i början av 2020. Foto: Henri Forss/SPT

Chips är en annan produkt som Åland är bra på. Under normala förhållanden åker det tio långtradare fulla av chips på färjorna från Åland varje dag. Och under coronan har de stundvis varit upp till sexton.

— Dessutom har vi väldigt många småföretag. Kring 85 procent av våra företag har färre än fem anställda, säger Johansson.

Hon har haft fullt upp sedan i våras när pandemin vällde in över Finland, Sverige och hela resten av Europa.

Den normala ekonomiska ordningen, som bygger på ett rätt statiskt system av utbud och efterfrågan, ruckades, och vips befann sig tusentals företag som hittills rullat på som normalt i akut likviditetskris. Beställningarna tog slut, pengarna slutade rulla, men kostnaderna löpte på.

— Det första mötet tillsammans med olika näringslivschefer ägde rum den 12 mars. Då förstod vi att nånting höll på att hända. Den 16 mars deklarerade Finland undantagsförhållanden, gränserna stängdes den 19 mars, och då slutade alla färjor trafikera. Det var värsta tänkbara scenario, det fanns ingenting som skulle kunna slå värre. Det var tvärstopp i alla våra stora branscher, egentligen.

Ålands landskapsregering, näringsliv och lagting skred till verket. Flera företag behövde akut hjälp för att inte gå omkull.

— Och den 24 mars fattade vi beslut om den första stödordningen för tillfälligt likviditetsstöd, säger Johansson.

Det tillfälliga likviditetsstödet är en av de åtgärder som landskapet infört för att stödja det åländska näringslivet – utöver de nationella, till exempel kommunernas ensamföretagarstöd, statens kostnadsstöd och Finnveras ökade garantier för storföretagen. Stödet är utformat som en komponent i en likviditetskredit som företag kan ansöka om. Landskapet står för 20 procent av summan, resten är en vanlig kredit.

Totalt har landskapet betalat ut kring 6 miljoner euro i likviditetsstöd. Stödsummorna har varierat mellan några tusenlappar och flera hundra tusen.

Förutom det satsade lanskapet på utbildning, sysselsättningsstöd, ökad destinationsmarknadsföring mot inhemska turister och ökade stöd för att starta företag.

— Före det här har vi haft en grupp på kanske 400–500 personer som är arbetslösa. Av dessa har kring 150 varit långtidsarbetslösa som det är svårt att hitta en plats för, men för övrigt har det varit en rörelse – vissa har fått jobb, andra har blivit arbetslösa. Sedan får vi 2 000 arbetslösa mitt i allt. Vi behövde flera åtgärder för att hantera alla.

Just nu är bränderna släckta, men man vet aldrig när de flammar upp igen. Linnéa Johansson är orolig för att det man nu gör endast är att skjuta fram pucken.

— Vi kommer att se en betydligt lägre ekonomisk aktivitet nästa år jämfört med 2019. Jag tror att företagen har varit uthålliga, människorna har varit uthålliga och bankerna har gett amorteringsuppskov, så de har också varit uthålliga, men nånstans kommer det här till en ände, och då kommer det att krävas korrigeringar på olika håll.

Ålands ansvar ökar

Men coronakrisen är ingalunda den enda stora förändringen som Åland måste tampas med just nu.

Från och med årsskiftet övergår Åland till det så kallade nya ekonomiska systemet, som ersätter det det system som gällt sedan 1993. Det innebär en fundamental förändring i hur skattepengarna rör sig mellan Mariehamn och Helsingfors – och just nu ser det ut att bli dyrare än väntat.

Ålands riksdagsledamot Mats Löfström (För Åland) har jobbat aktivt med det nya ekonomiska systemet.

— Sedan dag ett då jag blev invald i riksdagen, år 2015, säger Löfström.

Henri Forss/SPT
Ålands riksdagsledamot Mats Löfström säger att det nya ekonomiska systemet som införs vid årsskiftet kommer att ge Åland mera frihet men också mera ansvar. Foto: Henri Forss/SPT

Det tidigare ekonomiska systemet bygger på den så kallade klumpsumman och flitpengen. Klumpsumman, egentligen avräkningsbeloppet, utgörs av 0,45 procent av statens samtliga skatte- och andra intäkter förutom statslån medan flitpengen, egentligen skattegottgörelsen, utfaller om Ålands andel av inkomstskatten – och förut även förmögenhetsskatten – överstiger 0,5 procent av hela Finlands motsvarande skatter.

Under de senaste åren har klumpsumman och flitpengen uppgått till 250–260 miljoner euro per år. Det har finansierat över hälften av Ålands offentliga sektor.

— När det tidigare systemet infördes utgjorde Ålands befolkning 0,49 procent av landets befolkning, men i dag har den ökat till 0,54 procent. Det har inneburit att vi år för år har fått tillbaka mindre pengar per capita än när systemet skapades för 25 år sedan. Det här ändrar det nya systemet på, säger Löfström.

Han lade en lagmotion varje år under den förra mandatperioden tills regeringen Juha Sipilä (C) till slut levererade.

— Även om det var gnissel internt i regeringen med Sannfinländarna.

Det nya ekonomiska systemet innebär i korthet att Åland får mera kontroll över sina egna skatteintäkter. I stället för att skicka skattepengarna till Helsingfors för att senare få tillbaka en del av dem kommer Åland från och med årsskiftet att behålla de direkta statliga skatter som betalas på Åland – kommunerna har en egen beskattning som inte påverkas av reformen. Det handlar om till exempel inkomstskatt, samfundsskatt och kapitalskatt, men inte mervärdesskatt, accis eller andra indirekta skatter.

Därtill höjdes avräkningsgrunden för klumpsumman från 0,45 procent till 0,47 procent samtidigt som antalet skatter som beräknas i den minskade. I fortsättningen räknas klumpsumman på statens samtliga intäkter minus de direkta skatter som betalas på Åland, nya statslån och Yle-skatt.

Dessutom kopplades avräkningsgrunden samman med Ålands befolkningsutveckling. Om befolkningen växer så ökar avräkningsgrunden, vilket innebär att Ålands andel av statens indirekta inkomster ökar – den så kallade befolkningskoefficienten.

I och med att ålänningarna har varit goda skattebetalare, och den av Helsingfors återbördade summan under åren ofta varit mindre än den inbetalade, har det nya ekonomiska systemet välkomnats av många ålänningar som en möjlighet att få in lite mera – netto.

— Men det nya systemet funkar också omvänt. Om det går bra för Åland får man behålla mera av de här pengarna själva, men går det dåligt som det gör just nu så blir det en belastning för ekonomin. Men det skapar också ett incitament för landskapsregeringen och landskapet att ha en bra egen näringspolitik, säger Löfström.

Det nya ekonomiska systemet

Från och med den 1 januari 2021 träder det så kallade nya ekonomiska systemet i kraft på Åland. Det senaste systemet har gällt sedan självstyrelsereformen 1993.

I det gamla systemet fick Åland 0,45 procent av statens intäkter. Därtill fick Åland en så kallad flitpeng om Ålands andel av inkomst- och förmögenhetsskatten uppgick till över 0,50 procent.

I det nya systemet får Åland behålla på Åland debiterade inkomstskatter, samfundsskatter, kapitalskatter och vissa andra direkta skatter. Därtill får Åland 0,47 procent av statens indirekta skatter, till exempel moms och accis.

I det nya systemet ingår också en så kallad befolkningskoefficient, vilket gör att Ålands andel av statens intäkter ökar om befolkningen ökar och vice versa.

Det nya ekonomiska systemet ger Åland större kontroll över de skatter som uppbärs på Åland.

Utan coronapandemin och de ekonomiska problem som följde av den hade det nya systemet ökat Ålands årliga skatteintäkter med 15 miljoner euro, enligt uträkningar. Nu kommer intäkterna inte att öka lika mycket.

— Det nya systemet innebär både mer möjligheter och mer risk för Åland, och att Åland måste ta mera ansvar, vilket man från åländsk sida önskat och efterlyst, säger Löfström.

Han har en positiv syn på Ålands framtid och han är väldigt stolt över att Åland är ett av de få landskapen i Finland med växande befolkning. Den trenden får inte vända.

— Om Ålands befolkning fortsätter att öka i samma takt som hittills kommer befolkningskoefficienten i det nya systemet att ge Åland 500 000–600 000 euro mer per år automatiskt. Kumulativt.

Problemet är att den åländska befolkningen aldrig varit statisk. Den har skiftat och skiftningarna har berott på de rådande ekonomiska konjunkturerna. Frågan är hur det ska gå den här gången.

Ett energiskt och uppfinningsrikt folk

Utflyttning är ett genomgående tema i den åländska historieskrivningen och självbilden. När livet på de karga kobbarna i havsbandet blev alltför kärvt packade ålänningarna sina väskor och kistor och emigrerade. På 1800-talet åkte man till Amerikas förlovade land och på 1900-talet flyttade man till Sverige för att jobba i fabrikerna – precis som många fastlänningar.

— Man kan se på min egen historia, min mammas föräldrar for till Amerika. Man for till Amerika för att söka jobb, säger Anders Wiklöf, murarsonen som blev företagare och numera är känd som Ålands rikaste man.

Han äger bland annat Wiklöf Holding, som äger en rad företag på Åland och på fastlandet samt i Sverige och en rad andra länder. År 2019 omsatte Wiklöf Holding 344 miljoner och gjorde en rörelsevinst på 12 miljoner. Därtill äger han drygt 21 procent av Ålandsbanken, som har ett börsvärde på drygt 300 miljoner euro. Med andra ord, han har gjort bra ifrån sig – rent ekonomiskt – och är en allmänt omtyckt och uppskattad person på Fredens öar.

— Ska du göra anteckningar så ska du använda blyerts. Det blir billigare, skämtar Wiklöf när reportern fumlar med sin bandspelare.

Henri Forss/SPT
Affärsmannen Anders Wiklöf är övertygad om att Åland kommer att klara sig, även om coronakrisen har slagit hårt mot landskapets ekonomi. Foto: Henri Forss/SPT

Trots att Wiklöfs morföräldrar i likhet med många andra ålänningar lämnade öriket bakom sig när tiderna blev alltför hårda tror han inte på någon desto större utflyttning till följd av coronakrisen.

— Den här pandemin finns överallt. Dessutom är det så gott som omöjligt att flytta för tillfället då gränserna är stängda. Jag tror inte Åland kommer att bli avfolkat på grund av det här.

Däremot är han – precis som alla andra SPT har talat med – övertygad om att de följande några åren kommer att bli tuffa.

— Åland kommer att klara det här, självklart, det är jag säker på, men det kommer att bli tungt och det kommer att sätta djupa ekonomiska spår på Åland. Och när vi kommer tillbaka så tror jag inte att det kommer att bli exakt likadant som det var innan, säger Wiklöf.

Det stämmer, att Åland för närvarande är beroende av färjetrafiken och allt som den för med sig, medger Wiklöf, men han utesluter att Åland skulle gå under utan den.

— Då kommer vi självklart att hitta på något nytt, ålänningarna är ett energiskt och uppfinningsrikt folk, det är inte fråga om annat.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter

Your current shadow instance is ""Staging shadow"". Exit