Förflytta dig till innehållet

Den förföriska, förrädiska statistiken

Lukas Söderqvist
Lukas Söderqvist.

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.

Ah, statistiken. Sanningens eviga pelare.

Då anekdotbevis inte räcker till för att övertyga någon är det statistik, siffror, data som visar att du har rätt och alla andra har fel. För statistik visar ju alltid kalla, obestridliga fakta, eller hur?

Nja. Att tolka statistik är inte alltid så enkelt. Det kan vara bra att komma ihåg, speciellt då många tycker till om kommunalval eller coronaåtgärder, att enkla statistiska sanningar kanske inte egentligen är så enkla.

Tillåt mig exemplifiera.

En person poängterade i kommentarsfältet till en kvällstidning att sedan coronavaccineringen kommit i gång i Finland har också antalet nya fall ökat. Hen antog därmed, baserat på statistiken, att vaccinet inte är effektivt, eller till och med gör folk sjuka. Hen hade en viss avsmak för vaccin sedan tidigare, och nu bekräftade ”kalla fakta” aningarna.

Hen tänkte förstås inte på att virusvarianter och coronatrötthet kan påverka spridningen. Eller att endast en bråkdel av finländarna hittills har vaccinerats. Hen antog att denna korrelation innebar ett kausalt samband, att det ena orsakade det andra.

Min lärare i nationalekonomi brukade säga att man ska tänka intuitivt för att greppa de krångliga teorierna. En bra utgångspunkt, men med enbart intuition kan slutsatsen lätt bli vinklad, så därför måste saker granskas ur flera vinklar.

Och även data kan vara bristfälligt. Tänk till exempel på de nya coronaåtgärderna. Endast en liten procent av smittfall spåras till restauranger och barer, så varför ska just de stängas? Det verkar ju helt galet.

Men om vi tänker efter: varifrån kommer den låga procenten? Det är ju mycket lättare att spåra smitta på arbetsplatser, skolor och hem, där man med säkerhet vet vem man varit i närkontakt med. På offentliga platser är det lite svårare. Så kanske den låga procenten beror på den svårare smittspårningen?

Nyckelordet här är ”kanske”, för jag vet inte heller hur det ligger till. Och det är min poäng. Jag vet inget om smittspårning. Kanske det faktiskt är så att viruset inte sprids på restauranger? Det gäller att granska saken ur flera vinklar, till exempel genom att citera studier som visar att viruset är duktigt på att spridas via aerosoler inomhus.

Poängen här är inte att statistik aldrig går att lita på. Statistik är ett förstås ett otroligt användbart vetenskapligt redskap, men det gäller att vara hälsosamt skeptisk. Statistik är som en kniv. Den kan användas till att bre smör på morgonmålsbrödet, eller till att utföra grova våldsdåd.

Och speciellt nu då kommunalvalet närmar sig är det många som vässar knivarna, och då gäller det att kunna skilja på smörknivar och bajonetter.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter

Your current shadow instance is ""Staging shadow"". Exit