Vårdfacken Super och Tehy kräver att lönerna i den kvinnodominerade vårdbranschen ska höjas med 1,8 procentenheter mera än i de andra branscherna, varje år i tio år. Facken räknar att löneutgifterna skulle öka med 100–150 miljoner euro per år.
Kommunarbetsgivarnas beräkningar rör sig på helt andra nivåer. På grund av effekten med ränta på ränta betyder en årlig ökning på 1,8 procent att lönerna stiger med nästan tjugo procent på tio år. Det betyder att löneutgifterna i vårdbranschen efter tio år kommer att ha stigit med 1,48 miljarder euro. Det sker stegvis och i medeltal betyder det utgifter på 800 miljoner per år.
— I kommunernas ekonomi finns det inte extra pengar för ytterligare löneförhöjningar, säger Kommunarbetsgivarnas arbetsmarknadschef Markku Jalonen  på en presskonferens.

Utgifterna skulle motsvara en höjning på 0,8 procentenheter av kommunalskatten. Som exempel nämner Kommunarbetsgivarna att man skulle kunna anställa 16 000 nya sjukskötare med den summan. Samtidigt anser arbetsgivarna att sjukskötarnas eller närvårdarnas löner inte är så dåliga jämfört med övriga branscher.
— Om man beaktar tillägg så tjänar en sjukskötare kring 3 200 euro, vilket är mer än majoriteten av finländarna. Närvårdare tjänar lite mindre, men inte heller så dåligt jämfört med resten av löntagarna, säger forskningschef Mika Juutinen.

Procentuella löneförhöjningar
Vårdfacken vill höja lönerna med 1,8 procentenheter utöver den övriga löneutvecklingen varje år i tio års tid.
Det innebär att lönerna är 1,018 gånger så stor som den ursprungliga lönen efter ett år. Andra året är lönen 1,018·1,018 gånger så stor. Efter tio år är lönen 1,018 upphöjt till 10 (=1,195) gånger så stor som den ursprungliga lönen.
Arbetskraftskostnaderna i social- och hälsovårdsbranschen beräknas vara 7,60 miljarder euro i år. Löneförhöjningen skulle öka de årliga utgifterna med 1,48 miljarder euro på tio år och uppgå till 9,09 miljarder euro 2029.
I exemplet är löneutvecklingen överlag konstant. I verkligheten skulle lönerna förmodligen höjas mera.

Sämre ekonomiska tider

Kommunerna visar i medeltal ett ganska stort underskott, vilket på många håll har lett till samarbetsförhandlingar. Enligt Jalonen är hela den offentliga sektorn pressad, speciellt nu då den ekonomiska tillväxten ser ut att stanna upp och sysselsättningen har slutat öka.
— För kommunernas del så hoppas vi att lönerna överlag inte stiger för mycket, säger Jalonen.
Kommunarbetsgivarna håller ett vaksamt öga på hur det går i de andra branschernas löneförhandlingar. Höjda löner i en bransch kan påverka också de andra förhandlingarna.
Den nya regeringen ställer i sin tur nya krav som kommer att leda till ökade utgifter. Kommunarbetsgivarna räknar med att regeringsprogrammets löften om bland annat personaldimensionering i vården, vårdgaranti och den subjektiva rätten till dagvård kräver kring 6 000 nya anställda. I programmet finns också mindre konkreta löften som kan leda till ytterligare personalkrav.
— Staten lovar inte mer pengar för kommunernas löner. Finansieringen motsvarar inte de kommande kostnadsökningarna, säger Jalonen.

Högre löner mot vårdarbrist