Enligt Pasi Sihvonen är den verkliga situationen annorlunda. Människor tänker ofta tillbaka på hur det var när de själva var barn på landet där det fanns massor med fjärilar. Sedan jämför de sina upplevelser med hur det ser ut i städerna, där fjärilar sällan förekommer.
– Enligt den information jag har för tillfället finns det inget som tyder på att antalet fjärilar skulle ha minskat nämnvärt. Information om somrarnas fjärilsbestånd samlas ihop under vintern av fjärilsforskare och hobbyforskare, och därför kan svaret endast baseras på enskilda observationer.

Snabb livscykel

Sihvonen påpekar att fjärilar har en mycket snabb livscykel som påverkas direkt av naturen och klimatet.
– Om levnadsförhållandena är bra finns det flera fjärilar. Eftersom vi hittills har haft en varm och solig sommar har fjärilarna trivts.

Brist på ängsmark

Också Magnus Östman, chefredaktör för Finlands natur, är av samma mening. Det finns nog lika mycket fjärilar i år som vanligt.
Östman är utbildad miljöbiolog och forskar på fritiden kring fjärilar.
– Det har inte varit någon dramatisk minskning. Jag har observerat de vanligaste dagfjärilarna också i år.
Enligt Östman finns det dock mycket internationella studier som visar på att den allmänna insektsmängden har gått ner, speciellt bland de pollinerande insekterna.
– Fjärilarna, och en hel del andra insekter, har lidit av att ängsmarkernas areal har minskat. Det är svårare för fullbildade fjärilar att hitta nektar att leva på. En hel del ängsväxter, som till exempel kattfot, är inte så vanliga längre.

Vad kan man göra för att hjälpa fjärilen?

Fjärilen är viktig som föda för bland annat fåglar och fladdermöss. Fågelungarna äter stora mängder fjärilar under våren och försommaren.
För att fjärilsbeståndet inte ska minska säger Östman att man som privatperson kan göra sin trädgård fjärilsvänlig.
– Se till att ha växter som är rika på nektar, som fjärilar gillar att besöka. Det kan vara kryddväxter som mynta och oregano eller nattljus och syren.
Östman säger också att man inte helt ska utesluta vilda växter. Till exempel trivs fjärilslarverna bland nässlor.
Bristen på ängsmark härleds till att man inom jordbruket inte längre använder den inom boskapsskötseln, utan marken har fått växa igen, enligt Östman.
– Om man äger en bit ängsmark måste man sköta om den och slå höet efter att blommorna blommat ut. Annars tar de starkaste växterna, som till exempel hallon och hundfloka, lätt över ängen och de växter som fjärilar trivs på försvinner.

Fjärilar kan också vara skadedjur

Ett intressant fenomen enligt Östman är att det förekommit ovanligt mycket tistelfjärilar i år. Tistelfjärilen är en art som inte kan övervintra i Finland, utan flyger från medelhavet på våren.
– I år har det varit gynnsamma vindförhållanden som har fört dem hit, säger Östman.
En annan art som migrerar till Finland på sommaren är gammafly, som också kan vara skadedjur. Förra sensommaren var gammaflyna ett stort problem för jordbrukare, då många raps- och bondbönsåkrar invaderades av skadedjuren.
– De verkar vara på gång i år igen, säger Östman.