Projektet Skrivande skola ska ena lärarna kring skrivandet – Nagu- och Korposkolor deltar
De unga i dag skriver mer än någonsin förr, men språket är alltmer präglat av punktuppställningar och chattspråk. Att skilja på genrer, formulera sig i löpande text och förstå lärarnas frågor är inte lika lätt. Det här har också lärare märkt.
— Nivån är väldigt varierande, vissa skriver perfekt och andra kan inte alls formulera sig, säger Laura Bergvall som är lärare vid Åshöjdens högstadieskola.
Skolan är med i projektet Skrivande skola, som ska hjälpa lärare att bättre utnyttja skrivande i undervisningen.
Svenska modersmålslärarföreningen i Finland och Sydkustens landskapsförbund inleder nu ett treårigt projekt som ska utveckla skrivpedagogiken i finlandssvenska skolor.
— Målet är att lärarna ska börja tala samma språk kring texter. Det är jobbigt ur elevperspektiv om alla har sina egna rutiner, säger skrivpedagogen och modersmålsläraren Annette Kronholm-Cederberg som leder projektet.
Projektet ska alltså ge gemensamma ramar för hur lärarna så tydligt som möjligt kan formulera vad de förväntar sig av eleverna. Det handlar bland annat om genrer och begrepp.
— När eleverna får i uppdrag att sammanfatta något de lärt sig eller att redogöra för någonting vet de ofta inte vad begreppen betyder, säger Laura Bergvall.
Hon säger att lärarna ofta ger efter, sänker nivån och slutar använda de verb som upplevs som krångliga av eleverna.
Skrivande viktigt i coronatider
Det digitala kliv som skedde under coronavåren har lyft skrivandet ytterligare. Ämnen som tidigare varit praktiska, till exempel slöjd, kräver att eleverna klarar av att formulera sig allt bättre i skrift.
Alla lärare blir nu en sorts skrivlärare i sina egna ämnen, säger Kronholm-Cederberg.
— Konsten att skriva har blivit allt viktigare i coronatider.
Och normen för hur den skrivna texten ska se ut varierar stort ämnen emellan – där kemin kännetecknas av tabeller och numeriska system gäller helt andra regler på modersmålstimmarna.
Att sätta ramar för det gemensamma språket kan i bästa fall skapa engagerade, aktiva framtida samhällsmedborgare. Förhoppningen är att eleverna ska bli bättre förberedda för det som komma ska. I dagsläget upplever Kronholm-Cederberg att högstadieeleverna inte alltid är väl rustade för gymnasiet.
— Glappet är enormt mellan högstadiet och nästa nivå. För den som är van vid att skriva allt i punktuppställningar kan det bli en chock.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.