Studerande märker av ryskfientligt klimat – ÅA-studerande i ryska: Vi möter nog ogillande miner
Sedan Ryssland invaderade Ukraina har ryssfientligheten eldats under i Finland – och inte enbart riktat sig mot den ryska regimen, utan även mot kulturen, befolkningen och språket.
Trots det har inte intresset för studier i det ryska språket och litteraturen vid Åbo Akademi svalnat.
I år började tre huvudämnesstuderande vid linjen. Antalet har varit det samma de senaste tre åren.
– Det kan nog hända att folk gör miner och ifrågasätter mitt val då jag berättar att jag börjar studera ryska. Folk drar alla i Ryssland över samma kam och inser inte att toppskiktet enbart är en liten del av landet. Folket, språket och kulturen är en skild sak, säger Siri Lindström, som inlett sina studier i höst.
”Kriget har inte något att göra med språket eller kulturen”
På ÅA:s ryskutbildning ligger fokus inte på kriget. Universitetslärare i ryska Carina Kristola-Backlund säger att det är en för hemsk sak att tala om.
Professor i ryska vid Åbo Akademi Martina Björklund påpekar att attacken inte har något att göra med det ryska språket eller den ryska kulturen.
– Det är fråga om en galen gubbe med sitt propagandamaskineri. Vi mår bättre här vid språklinjen om vi inte gräver ner oss i nyhetssändningar – det är trots allt inte språket som krigar.
Språket minskade i popularitet då Sovjetunionen föll
Att studera språk har i allmänhet blivit mindre populärt, men särskilt det ryska språket har sett en nedgång. Björklund säger att nedgången började synas redan i slutet av 1980-talet under perestrojkan och efter Sovjetunionens fall 1991.
– Under Sovjettiden studerade väldigt många ryska. Även då behövde man dock ibland förklara att ens val inte baserades på att man var kommunist.
Ämnet tappade i popularitet ytterligare efter annekteringen av Krim 2014, då även arbetsmöjligheterna inom rysk-finsk handel minskade. Då rysshandeln gått bra har ämnet däremot lockat fler.
Maja MeurmanViktig relation som grannländer
De studerande vid ryskämnet konstaterar att relationen med Ryssland fortfarande är och kommer vara viktig i framtiden.
– Handelskontakterna kommer behövas i framtiden. Ryssland är ändå vårt grannland, säger tredje årets studerande Sirke Mahkonen.
Henne har Rysslands språk, historia och litteratur samt gränsrelation med Finland intresserat redan i tjugo år.
I våras bröts samarbetet mellan ryska och finländska universitet, och i samma veva inhiberades Mahkonens planerade praktikperiod i Ryssland.
– Jag blev väldigt besviken, då inget kan ersätta att bo i landet vars språk man studerar.
Att kontakterna brutits och utbytes- och praktikmöjligheterna försvunnit kunde tänkas påverka viljan att studera språket.
Professor Björklund påpekar dock att Ryssland inte är det enda landet man talar ryska i, och att det finns orter i andra länder där kring 90 procent av befolkningen är ryskspråkig.
Fortfarande nyttigt att kunna språket
Också första årets studerande Siri Lindström är intresserad av Rysslands historia, och studerar även historia som biämne.
– Då man kan det ryska språket kan man bättre förstå kulturen och landets historia, säger hon.
Första årets studerande Polina Ilchenko talar ryska som modersmål och levde sina första åtta år i Ryssland, där hon fortfarande har familj.
– Jag vill utveckla mitt språk och lära mig grammatik bättre för att kunna jobba som översättare och hjälpa dem som har svårigheter med språken.
Carina Kristola-Backlund anser att det just nu lönar sig att studera ryska, så att man har kunskaperna när det blir bättre tider.
– Som vi har sett kan läget förändras väldigt snabbt, och behovet av att kunna ryska kan också i samma takt öka.
Exceptionellt många ryssar sökte till magisterprogrammet
Kriget har snarare än negativt påverkat antalet sökande till magisterprogrammet i ryska språket och litteraturen väldigt positivt. I år var antalet sökande 63, medan de fem platserna vanliga år inte alltid brukar fyllas.
– En stor del av dem som sökte kommer från Ryssland. De såg sin chans att få komma hit genom ett studievisum, säger Martina Björklund.
Kandidatprogrammet har dock betydligt färre sökande, och inte alla ryskkurser vid Språkcentret lockar tillräckligt antal studerande. Carina Kristola-Backlund berättar besviket att kursen Ryska 3 överhuvudtaget inte ordnas i höst, eftersom ingen anmälde intresse.
– Jag hoppas att vi har möjlighet att ordna den nästa år.
Enligt Åbo Akademis policy ska ingen nedvärderas eller stötas ut på grund av sitt ursprung eller sin studieinriktning. Varken Björklund eller Kristola-Backlund säger sig ha stött på fientlighet eller hört om det av sina studerande.
Ingen har heller enligt dem slutat studera ryska i Åbo på grund av oro för fientlighet.
Sirke Mahkonen och Siri Lindström berättar att folk nog ifrågasätter varför de vill studera ryska, och att särskilt äldre personer kan göra ogillande miner. Mahkonen säger att man däremot nog före kriget också behövde förklara sig.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.