Vårdarnas avtalstvist sparar pengar – men det tröstar inte alls, säger ekonomichef vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt
Vårdarnas utdragna avtalskonflikt sparar sjukvårdsdistriktens pengar. Så ser man åtminstone vid Satakunta sjukvårdsdistrikt på det hela, rapporterar Yle. Då något avtal inte finns, behöver man inte heller höja lönerna.
Enligt de uträkningar som man på Yles begäran gjort vid Satakunta sjukvårdsdistrikt, sparar distriktet åtminstone 1,3 miljoner euro i år då de löneförhöjningar som skulle ha betalats ut enligt det senaste medlingsbudet, nu inte blir aktuella.
Men hur mycket tröstar det egentligen en ekonomichef att dylika pengar sparas?
ÅU ringer upp Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts ekonomichef Joni Haapanen. Enligt honom är inbesparingarna marginella och utgör en mycket mager tröst.
Vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt skulle det ha varit fråga om en kostnadsökning på 3,2 miljoner euro som man nu inte behöver betala ut.
Utgifterna för vårdpersonalens löner ligger totalt på cirka 245 miljoner euro i Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.
— De negativa effekterna av avtalstvisten är mycket större än den lilla ekonomiska inbesparing som kanske uppstår, säger Haapanen.
Under den två veckors period då vårdarna nyligen strejkade uppstod en liten inbesparing i och med löner som inte betalades ut. Men inte heller de här pengarna värmer.
— Inom hela distriktet handlar det kanske om några miljoner, säger Haapanen. Samtidigt uppstod det ändå ett två veckors gap då det gäller fakturor för vård som inte kunde utföras och de här uteblivna intäkterna landar på ungefär 15 miljoner euro. Avtalstvisten bidrar till ett kraftigt minus och räddar nog inte vår ekonomi på något sätt, sammanfattar Haapanen.
I årets budget har man vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt reserverat pengar för 1-2 procent löneförhöjningar. Så länge det inte finns ett avtal kommer de här löneförhöjningarna inte betalas ut.
— Men vi har svårt att få tag på vikarier och i och med coronapandemin behöver vi mera personal och personal som kan arbeta på övertid. Det betyder att kostnaderna ökar mer än vad de uteblivna löneförhöjningarna sparar oss pengar. Våra bekymmer handlar nu om hur vi får det grundläggande vårdarbetet utfört och att vi kan producera de tjänster som befolkningen behöver, säger Haapanen.
Vårdfacken Tehy och Super sade för drygt två veckor sedan nej till ett medlingsförslag i avtalskonflikten. Tehy och Super ansåg att förslaget inte innehöll trovärdiga lösningar på vårdarbristen och att löneprogrammet var otillräckligt. Programmet utgick från att lönenivån höjs med 5,1 procent under fem år. Höjningen skulle räknas till de höjningar som avtalas om i själva kollektivavtalen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.