Brist på vårdare tvingar sjukvården att balansera på knivseggen – ”Aldrig sett något liknande”
— Behovet av vårdare är stort i hela landet, så också i Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.
Det anser sjukvårdsdistriktets sjukhusöverskötare Tuija Lehtikunnas. Utöver naturligt bortfall som pensioneringar betalar sjukvårdsbranschen nu ett dyrt pris för coronapandemin.
Enligt Lehtikunnas har antalet vikarier under höstarna alltid varit stort, nu är situationen en helt annan. Allt fler vårdare ansöker också nu hellre om deltidsarbete på grund av hur tungt arbetet är.
— Jag har tjugo års erfarenhet i branschen och aldrig sett något liknande, säger Lehtikunnas.
Arkiv/Jeanette ÖstmanBetalar dyrt pris för coronapandemin
Enligt sjukhusöverskötaren finns det flera orsaker till bortfallet av vårdare, där coronapandemin är en. Vårdarna arbetar på en bredare skala än tidigare, där stora resurser går till smittspårning, vaccinering samt provtagning.
— Trots att vårdyrket är intressant har ett flertal lämnat branschen för att det blir för tungt och lönen korrelerar fortsättningsvis inte med hur krävande arbetet är, säger Lehtikunnas.
I Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har man försökt kringgå vårdarbristen genom ett internt samarbete mellan olika avdelningar. Lehtikunnas vill också här rikta ett stort tack till samtliga vårdarbetare.
— De har varit väldigt möjliggörande. Förståeligt är det ändå att ingen i längden ständigt orkar byta sjukhus eller avdelning och minimera den lediga tiden, säger Lehtikunnas.
Möten och diskussioner pågår också för att hitta lösningar till problemen. Strategiska förändringar är enligt Lehtikunnas ett måste. Inom regionen kommer ändå vikten av ett starkt samarbete enligt henne vara oerhört viktigt.
Arkiv/Mikael PiippoSamma situation på Kimitoön och i Pargas
Överensstämmande är situationen också på Kimitoön och i Pargas. Enligt Kimitoöns ledande läkare Sami Salminen syns behovet av vårdare både på hälsovårdssidan och inom äldrevården. Utmanande har det också varit att finna vikarier. Salminen förklarar situationen som en balansgång på knivseggen.
— Vi söker konstant efter nya vårdarbetare. Rekryteringen försvåras också på grund av det geografiska läget och tvåspråkigheten, som i synnerhet betonas inom äldrevården, säger Salminen.
Digitala möjligheter har enligt Salminen möjlighet att underlätta situationen, men det tar enligt honom ändå inte bort faktumet i att ett visst antal händer hela tiden behövs.
De tvåspråkiga kraven inom vårdbranschen i Pargas är också något som det diskuterats kring och en del anser att kraven är för höga. Pargas stads avdelningschef för social- och hälsovård, Miia Lindström poängterar ändå att goda kunskaper i de inhemska språken är ett måste i en tvåspråkig kommun.
— Överlag har vi ändå ett konstant behov av utbildade närvårdare och sjukskötare. En vakant plats fylls ännu relativt lätt, men vikarier är otroligt svårt att hitta, säger Lindström.
I Pargas är det hemvården som är i mest behov av behöriga närvårdare just nu, men behov finns också inom övriga äldrevården och hälsovården. Demografin visar också att befolkningen blir allt äldre, medan människor i arbetsförålder minskar. I längden kommer detta öka på behovet av vårdare ännu mer.
— Det har behövts kreativitet för att få allt att fungera, säger Lindström.
Carina HolmUbildningsledare orolig över trenden
Vid Yrkeshögskolan Novias sjukskötarlinjen i Åbo har man också märkt av branschens dalande intresse. Detta gäller i synnerhet för dagsstudierna.
Linjen har varje år plats för 35 studerande (år 2020 45 i och med coronapandemin) och allt sedan 2018 har första handsansökningar legat på under en studerande per plats. Trenden har varit den samma också i andra yrkeshögskolor i Finland, vilket oroar utbildningsledaren Minna Syrjäläinen-Lindberg, trots att det totala antalet sökande till sjukskötarutbildningen inte minskat .
— Vi försöker motarbeta detta genom gemensamma samarbeten med bland annat Tehy och så har vi även projekt för att motverka den negativa bilden av yrket, säger Syrjäläinen-Lindberg.
Under samma linje utbildas också hälsovårdare, vars antal ändå inte i samma takt minskat. Det samma gäller för antalet inom fler forms studier (tidigare vuxenstudier). Utbildningsledaren försöker också se det positiva i hela dilemmat.
Arbete görs konstant för att få ett stopp på den negativa trenden. Att locka med högre lön är enligt Syrjäläinen-Lindberg en möjlighet att få mer människor in i branschen, men hon lyfter också fram en finsk studie som poängterar att problemen inte ligger exakt där.
— Enligt forskningen ligger orsaken till att många lämnar vårdbranschen i en dålig introduktion. De som påbörjar sina arbeten behöver mer stöd och handledning. Förstås går det inte att dra slutsatser att detta gäller på samtliga arbetsplatser, men det är oavsett något som borde förbättras, säger Syrjäläinen-Lindberg.
Arkiv/Mikael Piippo
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.