”Vi som har kommit fram till att de nuvarande spårvägsplanerna skulle bli alldeles för dyra för staden och dess invånare är inte några okunniga spårvagnshatare”
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Spårvagn i Åbo. Tammerfors, Vanda, Uppsala – referenspunkterna har varit många när Åbo har diskuterat kollektivtrafik – Lund, Malmö, Bergen, Odense, Ålborg. Ålborg?
Ja, Ålborg är kanske till och med den mest relevanta referensen.
För två månader sedan, den 23 september, var det fest i Ålborg. Staden firade stort när dess nya ”Plusbus” inledde trafiken. Medierna skrev närmast lyriskt om händelsen. I sociala medier ingick en mängd kommentarer. De flesta var positiva, en del överväldigande. De från Polen inköpta elektriska länkbussarnas utseende och bekvämlighet prisades. Men någon frågade: Varför blev det inte spårvagn? Det var ju det vi ville ha.
Ja, så var det tänkt. Men när staten 2016 sade nej till spårvägsprojektet blev det ingenting av det. Redan utlovade bidrag drogs tillbaka. Varför?
Svaret på den frågan beror på vem man frågar. Tjänstemännen på finansministeriet kom fram till att den samhällsekonomiska kalkylen gav projektet på tok för låg lönsamhet. CBA-analysens resultat redovisades i Ålborg på ett lite annat sätt än i Åbo och kan inte direkt jämföras med den kvot på 0,2 som man kom fram till här. Men jag har försökt räkna på resultatet och det ser ut att vara rätt lika det i Åbo.
Regeringen sade alltså nej, men med tillägget: Om ni väljer BRT i stället så kan vi hjälpa till. BRT står för ”bus rapid transit” och är detsamma som i Åbo har kallats ”superbuss” och i Ålborg ”Plusbus”. Också begreppet ”megabuss” kan man stöta på. En mera utvecklad form är ”full-BRT”.
En del besvikna spårvägsivrare har sett partipolitiska ränker bakom beslutet. Den socialdemokratiska ledningen i Ålborg hade gått starkt ut med spårvägsalternativet (”letbane” på danska) och regeringarna 2016 var borgerligt dominerade.
Andra spårvägsivrare var besvikna över att stadsborna inte stod lika rakryggade bakom spårvägsprojektet som borgmästaren och stadsledningen. Det förekom demonstrationer mot det överprissatta ”skrytbygget”.
Var ligger sanningen? Själv lutar jag nog mot tjänstemannabedömningen. Därmed inte sagt att det inte kunde finnas korn av sanning också i de två andra förklaringarna.
Har då detta någon relevans för diskussionen i Åbo? Möjligen. Åbo har en mycket god chans till en bättre demokratisk beslutsgång eftersom kommunalvalet hålls våren 2025 och beslutet bör tas på hösten samma år (också om ”ensaksval” har sina negativa sidor). Man kan bara hoppas att debatten inför kommunalvalet blir både infallsrik och saklig.
Vi som har kommit fram till att de nuvarande spårvägsplanerna skulle bli alldeles för dyra för staden och dess invånare är inte några okunniga spårvagnshatare.
Jag, till exempel, är en varm vän av spårbunden kollektivtrafik. Hemma har jag en Duewag m/Mannheim. Allt som är bra är ändå inte prisvärt. Jag är också en varm vän av goda viner. Men jag köper aldrig de bästa. De är för dyra för mig. Det finns goda viner också i den prisklass jag har råd med.
Jan-Erik Wiik
Först en liten korrigering; inte en stor sådan, men en generande. Jag har gjort mig lustig över folk som inte kan skilja mellan led- och länkbuss. Nu får jag äta upp det. Jag skrev själv fel. Det är naturligtvis ledbussar och ingenting annat som rullar på Ålborgs Plusbuslinje. Sådeså.
Lindéns kommentar innehåller en intressant uppgift som jag gärna vill veta mera om. Han skriver att statsmakten har bundit sitt eventuella bidrag till en rälsbunden lösning. I vilket sammanhang har en sådan utfästelse gjorts? Var kan man läsa mera om den? Är det på finansministeriet eller på kommunikationsministeriet man har kommit fram till det? Har frågan varit i regeringen?
Frågan om Åbos invånarutveckling är också intressant. Men jag vet för ögonblicket för lite om detta och om metoderna för att ha någon egentlig uppfattning om saken. Jag ska läsa in mig.
Ursäkta mig, men jag skulle verkligen vilja önska att denna skribent skulle sluta omedelbart med att kalla oss som bara för ”spårvagnsivrare” och fortfarande står skribenten Wiiks åsikter för honom själv. Ja, i Danmark gjorde man i regeringen sådana katastrofala missbedömningar men i Finland har man redan gett konkreta ramar för att det absolut inte blir något statligt stöd om man inte förverkligar projektet just precis med skenorna. Turun Raitiotie Oy fortsätter att byggtekniskt planera Åbo Snabbspårväg oavsett vad man anser om den samhällsekonomiska kalkylen som har gjorts med siffror i underkant. Åbo Stadsstyrelse har inlett projektet med att också göra en referensplan för Åbo Snabbspårväg utöver Turun Raitiotie Oys projekt, och då kommer det vara av största vikt att siffrorna uppdateras så att ingenting är i underkant. I augusti 2023 gick invånarantalet i själva Åbo över 200 000, tre månader senare över 203 000 människor. Den målsättning om 220 000 invånare år 2029 är också i underkant med tanke på den befolkningsutveckling som just nu pågår, enligt stadsutvecklingsforskaren Timo Aro.
Så även den utopistiska beräkningen och prognoserna har visat sig vara alltför låga, och därför måste Åbos kollektivtrafik uppdateras för att motsvara dagens och framtidens behov dvs förverkliga lokaltågen och snabbspårvägen omedelbart.