TY-professor: Postcovid är en avsevärd hotbild som inte bör förbises
Då coronaepidemins aktiva fas sakta men säkert börjar vara ett minne blott stiger nästa hotbild upp till ytan: det som kallas postcovid eller ”long covid” på finska och engelska.
En diskussion som varit aktuell på andra håll i världen har nyss lyfts upp även i Finland: kan coronavirusets långvariga effekter vara värre än virusinfektionen i sig?
Svaret är jo, befarar allt fler sakkunniga. Och för postcovid finns inga regler för vem som drabbas värst.
Viruset kan ha långvariga bieffekter
— Utgående från breda internationella undersökningar har man hittills kunnat dra slutsatsen att mellan 10–60 procent av alla som drabbats av coronaviruset lider av biverkningar ännu minst 6 månader efter infektionen, säger Risto O. Roine, professor emeritus i neurologi på Åbo Universitet.
Det är inte endast personer som drabbats av svåra covidsymtom under infektionen som kan komma att lida av långvariga biverkningar.
Enligt Roine visar undersökningar att unga och personer som fått mycket lindriga symtom har minst lika stor risk att drabbas.
Varierande symtom
Symtomen som förknippas med postcovid är många, och de varierar starkt i grovhet.
Typiska symtom är enligt Roine en nedsatt förmåga att klara av såväl fysisk som kognitiv påfrestning, andningssvårigheter, bröstsmärtor och förhöjd puls, försämringar i smak- och luktsinnet samt led- och muskelsmärtor.
— Också de kognitiva biverkningarna kan bli mycket allvarliga. Arbetsförmågan kan drabbas och i extremfallen klarar patienten inte av i vardagen, säger Roine.
Postcovid är ett unikt syndrom och påminner inte om någon annan diagnos.
Enligt Roine har flera fall av postcovid hittills feldiagnostiserats som till exempel utmattningssyndrom, vilket man nu upptäckt då allt mer forskning gjorts om coronavirusets långvariga bieffekter.
— Hittills har man felaktigt antagit att de långvariga effekterna av viruset i stor utsträckning är psykologiska, men nu ser vi att de i själva verket är ett direkt resultat av den immunologiska reaktionen som sätts igång av viruset, säger han.
Jussi VierimaaKan drabba vem som helst
Ingen går säker från symtom på postcovid. Det här visar allt fler undersökningar världen över.
— Den trend vi på senaste tiden har sett där framförallt unga människor visar allt större nonchalans inför viruset är oroväckande. Jag vill påminna alla om att de långvariga effekterna kan vara mycket grova och drabba vem som helst, säger Roine.
Skräckexempel finns det gott av, men Roine vill inte skrämma upp någon i onödan.
Han påpekar ändå att det vore mycket synd ifall unga människor skulle tvingas avbryta sina studier eller lämna sin arbetsplats på grund av oförmåga att klara av vardagen.
— Det här är en avsevärd hotbild som inte bör förbises. Postcovid kan ha förödande effekt på både individuell nivå och ur samhällsekonomisk synvinkel.
Hur hårt drabbas man?
Hur hårt och om man överhuvudtaget drabbas av postcovid är mycket individuellt.
Det finns vissa symtom, så som andnöd och förlust av luktsinnet, som uppkommer under den aktiva covid-infektionen som kan bidra till större risk att drabbas.
Roine betonar ändå att även en mycket lindrig covid-infektion kan resultera i en allvarlig postcovid.
— Det här handlar inte om att skrämma upp folk eller uppmana till evig isolering. Undersökningen i ”long covid” ämnar endast att sprida kunskap om virusets långvariga effekter och få framförallt unga att förstå att även de kan drabbas hårt av viruset, fastän själva infektionen inte skulle ge dem några allvarliga symtom.
Hopp inför framtiden
Det här låter så dystert. Finns det några positiva nyheter?
Hopp inför framtiden finns, säger Roine och berättar att enorma resurser har satsats på undersökningar i postcovid, både i Finland och internationellt.
— I till exempel USA har det forskats aktivt i de långvariga bieffekterna redan länge. Här i Finland börjar man först nu vakna upp för denna nya hotbild, och allt mer övergå från ett fokus på virusets aktiva fas till denna postcovid-era, säger Roine.
I och med de omfattande undersökningarna finns enligt Roine hopp om att en bättre diagnosmodell och behandling av postcovid kan bli aktuellt ännu i år.
— Dessutom finns det lovande undersökning som visar att coronavaccinet kan underlätta symtomen hos dem som lider av långvariga biverkningar efter corona, säger Roine och hänvisar till en bred undersökning där hälften av de svarande uppgav att mRNA-vaccinet (alltså till exempel BioNTech-Pfizer-vaccinet) hade förbättrat deras mående.
Å andra sidan uppgav en femtedel att måendet försämrades efter vaccinet, men enligt Roine lönar det sig ändå definitivt för både dem som drabbats av postcovid och alla andra att ta vaccinet.
Man kan ju inte säga att Postcovid är ett unikt syndrom som inte påminner om nån annan diagnos, när symtomen är nästan de samma som de som lider av ME/CFS har.
Men det är en sjukdom som Finland blundar för, det finns uppskattningsvis 30000 personer med ME/CFS i Finland som inte klarar av vardagen, många även totalt sängbundna.
WHO har redan på sextiotalet konstaterat sjukdomen som riktig, och gett den koden G93.3.
Finland har nu kommit med hyvä käytäntö program för hur de sjuka skall skötas, och i den kommit fram till att det inte går att göra något…
Min sambo t.ex. har varit sängbunden nu i över tre år, och hamnat helt utanför systemet. Ingen läkarhjälp fås, och ett evigt bollande mellan instanser för att ens få något litet ekonomiskt stöd i vardagen.
Kela och Kevas läkare anser att hon är i så gott skick att hon kan återgå till arbete, trots flera av våra läkares utlåtande om hennes totala arbetsoförmåga.